Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2016

Förord av ordföranden

Europeiska revisionsrätten firar i år fyrtioårsjubileum. I över 20 år har vi avgett en revisionsförklaring om EU-räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

För första gången sedan 1994 gör vi ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) om korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna 2016. Det speglar en viktig förbättring av förvaltningen av EU:s finanser. En betydande del av de granskade kostnaderna 2016 innehöll inga väsentliga fel. De senaste tre åren har dessutom den uppskattade felnivån i betalningar som gjorts från EU-budgeten kontinuerligt minskat: från 4,4 % 2014 till 3,8 % 2015 och 3,1 % 2016. Liksom tidigare år, slutligen, konstaterar vi att 2016 års räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning.

Om vi blickar framåt har vi, i enlighet med vår strategi för perioden 2018–2020, beslutat att förutsättningslöst titta på hur vi granskar EU:s budget. Framför allt planerar vi att ta större hänsyn till de olika lagren av internkontroller vid Europeiska kommissionen och medlemsstaternas myndigheter när det gäller förvaltningen av EU:s utgifter. Det kommer att ge ökad inblick i var brister fortfarande finns och också hjälpa oss att främja redovisningsskyldighet och ytterligare förbättra förvaltningen av
EU:s finanser.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• EU:s räkenskaper för 2016 upprättades i enlighet med internationella standarder och ger i alla väsentliga avseenden en sann och rättvisande bild. På samma sätt som vi har gjort sedan 2007 avger vi därför ett uttalande utan reservation om deras tillförlitlighet.
• De senaste åren har den uppskattade felnivån i de betalningar som gjorts från EU-budgeten kontinuerligt minskat: 2016: 3,1 %; 2015: 3,8 % och 2014: 4,4 %. År 2016 innehöll dessutom en betydande del av de granskade kostnaderna – stödrättigheter – inte några väsentliga fel. Därför avger vi, för första gången sedan vi började lämna en revisionsförklaring 1994, ett uttalande med reservation om betalningarna 2016.
• Stödrättighetsbaserade utbetalningar görs till stödmottagare som uppfyller villkor i stället för att kostnader ersätts. De står för ungefär hälften av de granskade kostnaderna 2016 och omfattar direktstöd till jordbrukare, som utgör den största delen av kostnaderna under Naturresurser: Marknads- och direktstöd (med en uppskattad felnivå på 1,7 %) och Administration (0,2 %). Båda dessa områden hade en uppskattad felnivå under väsentlighetsgränsen på 2 %. Andra verksamheter som finansieras genom stödrättigheter är student- och forskningsstipendier och åtgärder för miljövänligt jordbruk.
• Utbetalningar av kostnadsersättning görs till stödmottagare som har haft kostnader som kan ersättas med EU-medel. De inbegriper kostnader på de områden som har högst felprocentsatser: Naturresurser: Landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske (med en uppskattad felnivå på 4,9 %) och Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (4,8 %). Andra verksamheter som finansieras genom kostnadsersättning är forskningsprojekt, utbildningsprogram och utvecklingsprogram.
• Kommissionens rapportering om korrektheten överensstämmer i stort med våra resultat på de flesta områden. Kommissionen har också konstaterat att den övergripande felnivån är väsentlig.
• Korrigerande åtgärder som vidtogs av myndigheter i medlemsstaterna och kommissionen hade en positiv effekt på den uppskattade felnivån. Utan dessa åtgärder hade den övergripande felnivån enligt vår uppskattning varit 1,2 % högre. Det fanns tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen. Om denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och Europa i världen ha legat under väsentlighetsgränsen på 2 % 2016.
• Detta år var det totala belopp för betalningar som EU gjorde åtaganden för från framtida budgetar högre än någonsin tidigare. Beloppet väntas öka fram till 2020. Att hantera denna eftersläpning och förhindra att en ny uppstår bör prioriteras när den fleråriga budgetramen för den period som startar 2020 planeras.
• Vi jämförde kommissionens ram för resultatrapportering med god praxis vid andra myndigheter. Vi konstaterar att kommissionen bör förenkla resultatmätningen, till exempel genom att drastiskt minska antalet mål och indikatorer.

Vilka vi är

Revisionsrätten bidrar såsom EU:s externa revisor till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verkar för redovisningsskyldighet och insyn och fungerar som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Vad vi granskade

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

EU-budgeten antas varje år – inom ramen för fleråriga budgetramar – av Europaparlamentet och rådet. Att se till att budgeten används korrekt är i första hand kommissionens ansvar.

Varje år granskar vi intäkterna och kostnaderna i EU-budgeten och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas gällande regler och förordningar.

Detta utgör grunden för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

EU-budgeten 2016 i siffror

Budgetbetalningar är ett viktigt verktyg för uppfyllelsen av EU:s politiska mål.

Betalningarna uppgick totalt till 136,4 miljarder euro 2016, eller ungefär 267 euro per medborgare. EU:s kostnader motsvarade i genomsnitt 2,0 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter.

Varifrån kommer pengarna?

EU-budgeten finansieras på olika sätt. Den största delen (95,6 miljarder euro) betalas av medlemsstaterna i förhållande till deras bruttonationalinkomst. Andra källor är tullavgifter (20,1 miljarder euro) och mervärdesskatt som uppbärs av medlemsstaterna (15,9 miljarder euro).

Vad används pengarna till?

Den årliga EU-budgeten används på en lång rad olika områden (se diagram 1).

Betalningar görs som stöd till så olika verksamheter som jordbruk och landsbygdsutveckling och stadsutveckling, transportinfrastrukturprojekt, forskning, utbildning för arbetslösa, stöd till länder som vill ansluta sig till EU och bistånd till grann- och utvecklingsländer.

Ungefär två tredjedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning, där enskilda medlemsstater fördelar medel och förvaltar kostnader i enlighet med EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning (t.ex. när det gäller kostnader för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och Naturresurser).

Vad vi kom fram till

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2016 utarbetades i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn och ger i alla väsentliga avseenden en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella resultat för året och dess tillgångar och skulder vid årets slut.

Därför kunde vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet (dvs. godkänna dem), såsom vi har gjort sedan 2007.

EU:s kostnader är lagliga och korrekta, utom när det gäller utbetalning av ersättning

Vi granskar ett urval av transaktioner från hela EU-budgeten för att göra uppskattningar av i vilken omfattning intäkterna och kostnaderna inom de olika utgiftsområdena innehåller fel. Klicka här för mer information om vår revisionsmetod och den uppskattade felnivån.

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel.

För 2016 gör vi ett uttalande med reservation om de betalningar som gjorts från EU-budgeten. Vi gör det för första gången sedan vi började avge en revisionsförklaring 1994.

När det gäller kostnader uppskattar vi felnivån i kostnaderna som helhet till 3,1 % (se diagram 2). Det kan jämföras med 3,8 % 2015 och 4,4 % 2014.

^Anm.:Vi använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felnivån. Vi bedömer att felnivån i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den övre och undre felgränsen (närmare uppgifter finns i bilaga 1.1 till kapitel 1 årsrapporten för 2016).

Felen var i huvudsak begränsade till utbetalningar av kostnadsersättning, för vilka vi uppskattar felnivån till 4,8 %. När det gäller stödrättigheter uppskattar vi felnivån till 1,3 %, vilket är under vår väsentlighetsgräns på 2 % (se diagram 3).

Vi drar därför slutsatsen att betalningarna 2016 är lagliga och korrekta, utom när det gäller utbetalningar av kostnadsersättningar.

Kostnaderna inom delad förvaltning bidrar proportionellt till det övergripande felet

Granskningen leder också till ett resultat för varje utgiftsområde, såsom redovisas i diagram 4. Det sätt på vilket EU:s kostnader förvaltas, direkt eller indirekt av kommissionen eller genom delad förvaltning med medlemsstaterna, har en begränsad inverkan på korrektheten. För 2016 är de uppskattade felnivåerna för kostnader med delad förvaltning och för alla andra former av rörelsekostnader nästan identiska.

Naturresurser utgjorde den största andelen av de granskade kostnaderna (45 %). Marknads- och direktstöd, som framför allt består av direktstöd till jordbrukare, står för mer än tre fjärdedelar av detta område och innehåller inga väsentliga fel (uppskattad felnivå: 1,7 %). Landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske är den andra komponenten på detta område och den innehåller väsentliga fel (uppskattad felnivå: 4,9 %).

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning utgör den näst största delen av de granskade kostnaderna (28 %). Felen på detta område beror främst på icke stödberättigade stödmottagare, aktiviteter, projekt eller kostnader (omkring 70 %). Nästan alla kostnader utgörs av utbetalningar av kostnadsersättning. År 2016 är det sista budgetåret då alla de kostnader som vi har granskat hänger samman med den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013. Under de kommande åren räknar vi med att få se en ökande andel medel från den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

De övergripande felen på dessa två områden med delad förvaltning utgör 79 % av felnivån enligt vår uppskattning för 2016.

^%Den uppskattade felnivån baseras på de kvantifierbara fel som vi påträffade under arbetet, framför allt vid granskningen av ett urval av transaktioner. Vi använder statistiska standardmetoder för att göra urvalet och uppskatta felnivån (se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2016).

^*Vi gör ingen särskild bedömning för kostnaderna under den fleråriga budgetramens rubriker 3 (Säkerhet och medborgarskap) eller 6 (Kompensationer) eller för andra kostnader (särskilda instrument som inte ingår i budgetramen för 2014–2020, t.ex. reserven för katastrofbistånd och flexibilitetsmekanismen). Granskningsarbetet på dessa områden bidrar dock till vår samlade slutsats om kostnaderna för 2016.

Den uppskattade felnivån i kostnaderna för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ligger fortfarande över felnivån för EU-budgeten som helhet (3,1 %). Merparten av felen gällde ersättning av icke stödberättigande personalkostnader eller indirekta kostnader som redovisats av stödmottagare i forskningsprojekt.

Vad beträffar Europa i världen står avsaknad av grundläggande dokument och reglerad förfinansiering av kommissionen som inte hade underbyggts av finansiell dokumentation för två tredjedelar av den totala uppskattade felnivån.

I diagram 5 jämförs de uppskattade felnivåerna på de olika utgiftsområdena mellan 2014 och 2016. Mer information om resultatet av granskningen av intäkter och alla utgiftsområden finns här och i respektive kapitel i årsrapporten för 2016.

^%Den uppskattade felnivån baseras på de kvantifierbara fel som vi påträffade under arbetet, framför allt vid granskningen av ett urval av transaktioner. Vi använder statistiska standardmetoder för att göra urvalet och uppskatta felnivån (se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2016).

^*År 2014 inkluderade vi tvärvillkor i vår transaktionsgranskning, och sådana fel bidrog med 0,6 procentenheter till den uppskattade övergripande felnivån för rubrik 2 Naturresurser i den fleråriga budgetramen. På grund av ändringar av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken gjorde vi inte det för 2015 och 2016.

Under vissa omständigheter beaktar vi korrigerande åtgärder när vi uppskattar felnivån

Medlemsstaterna och kommissionen vidtar korrigerande åtgärder i händelse av oriktiga kostnader och när fel i betalningar inte har upptäckts tidigare i processen. Vi försöker ta hänsyn till dessa åtgärder i våra gransknings-resultat när de vidtas före utbetalning eller före vår granskning. Vi kontrollerar då hur korrigeringarna har gjorts och justerar vår uppskattning av felnivån när så är lämpligt.

Om sådana korrigerande åtgärder inte hade vidtagits när det gäller de betalningar som vi granskade skulle den uppskattade övergripande felnivån 2016 ha varit 4,3 % i stället för 3,1 %.

Dessutom fanns det tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen innan kostnaderna redovisades för kommissionen. Om denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och Europa i världen ha legat under väsentlighetsgränsen på 2 % 2016. Det innebär att det inte behövs fler kontroller av EU:s kostnader. I stället måste man se till att befintliga kontroller genomförs ordentligt.

Kommissionens information om kostnadernas korrekthet överensstämmer i stort med våra resultat

Alla generaldirektorat vid kommissionen utarbetar en årlig verksamhetsrapport. Rapporten innehåller en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. Alla generaldirektorat hade gjort en uppskattning av felnivån som i de flesta fall i stort överensstämde med våra uppskattningar.

Vi rapporterar misstänkta oegentligheter till Olaf

Oegentligheter är ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel. Vår uppskattning av felnivån i EU-budgeten är därför varken ett mått på oegentligheter eller på ineffektivitet eller slöseri. Den är en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut därför att de inte användes i enlighet med tillämpliga regler och förordningar.

Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till Olaf, Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning. Därefter är det Olafs sak att utreda och följa upp dessa fall, eventuellt i samarbete med nationella rättsliga myndigheter. År 2016 konstaterade vi elva fall av misstänkta oegentligheter i de cirka 1 000 transaktioner som vi granskade för vår revisionsförklaring och för andra effektivitets- och/eller regelefterlevnadsrevisioner (2015: 12).

Dessa fall vidarebefordrades till Olaf tillsammans med fem andra fall som allmänheten hade uppmärksammat oss på. Fallen av misstänkta oegentligheter gällde förutsättningar som man skapat på konstlad väg för att få bidrag, varor och tjänster som inte hade levererats, redovisning av kostnader som inte uppfyllde stödkriterierna, intressekonflikter och oriktigheter i upphandlingar.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 i årsrapporten om EU:s budget för 2016. Den fullständiga årsrapporten finns på vår webbplats (http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=41732).

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen står inför utmaningar

De belopp som ska betalas under framtida år har nått en rekordhög nivå

Under 2016 gjorde EU färre betalningar än ursprungligen planerat. Det berodde främst på kraftiga förseningar av inledningen av utbetalningarna från många av programmen med delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, särskilt de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) på områdena sammanhållning och landsbygdsutveckling.

Samtidigt godkändes framtida förpliktelser nästan helt planenligt. Det har lett till att de belopp som ska betalas under framtida år har nått en rekordhög nivå på omkring 238,8 miljarder euro. Att hantera denna eftersläpning och förhindra att en ny uppstår bör prioriteras när den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 planeras.

EU-budgetens totala finansiella exponering har alltså ökat, med betydande långfristiga skulder, garantier och rättsliga förpliktelser. Det ställer krav på en försiktig förvaltning i framtiden för att begränsa riskerna för EU-budgeten på detta område.

Medlemsstaterna kan få svårt att utnyttja en del av de tillgängliga EU-medlen

ESI-fonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden) svarar för cirka en tredjedel av EU:s kostnader och utgör en betydande andel av vissa medlemsstaters totala offentliga utgifter (se diagram 6).

Med hänsyn till den stora mängd åtagandebemyndiganden som fortfarande finns tillgänglig inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, kan de medlemsstater där ESI-fonderna utgör en stor andel av de offentliga utgifterna få svårt att hitta tillräckligt många högkvalitativa projekt som de kan använda de tillgängliga EU-medlen till eller ge medfinansiering.

Vi konstaterade att intäkterna från EU:s budget generellt sett utgör en betydande andel av vissa medlemsstaters kapitalinvesteringar för ett givet år. Det betyder att storleken på och tidpunkten för de intäkterna kan få stora makroekonomiska effekter på till exempel investeringar, tillväxt och jobb, vilket man måste ta tillräcklig hänsyn till vid planeringen av EU:s framtida budgetutgifter.

EU:s budget ger begränsad flexibilitet att reagera på oförutsedda händelser

EU:s budgetsystem har utformats så att det ska ge en förutsägbar finansiering till EU:s långsiktiga utgiftsprogram. EU har också ett antal budgetinstrument för att kunna hantera nödsituationer flexibelt. Dessa instrument har använts i allt större utsträckning under de senaste åren, till exempel för att hantera flyktingkrisen.

Med tanke på de försenade utbetalningarna i många av programmen inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 anser vi att det finns en risk för att man kan slå i utgiftstaken genom vanliga utgifter de kommande åren. Det skulle ge mindre utrymme för den flexibilitet som så väl behövs i EU-budgeten och som gör att man kan reagera på oförutsedda händelser.

EU:s finansieringsarrangemang fortsatte att bli mer komplexa

EU:s budget är en enda mekanism som styrs av särskilda regler. Det bidrar till att säkerställa redovisningsskyldighet och insyn för EU-medborgarna och deras företrädare.

Men behovet av att hitta ytterligare medel för att kunna hantera nya utmaningar (såsom finanskrisen, klimatåtgärder, migration och flyktingkrisen samt för att öka investeringarna i EU) har i hög grad drivit på utvecklingen av olika finansieringsarrangemang under åren. Det har lett till en kraftig ökning av antalet organ och instrument som är inblandade i finansieringen av EU:s åtgärder och program. Detta gör det svårare att förvalta, granska och rapportera om EU:s kostnader på ett ändamålsenligt sätt, eller att få en fullständig överblick.

Vi konstaterar att redovisningsskyldigheten för och insynen i EU:s budget riskerar att undermineras om denna trend fortsätter.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste resultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i årsrapporten om EU:s budget för 2016.

Det krävs en ökad inriktning på resultat

Kommissionens ram för resultatrapportering skulle kunna bli bättre om internationell god praxis tillämpades

EU:s pengar ska användas i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, det vill säga sparsamt, effektivt och ändamålsenligt. Kommissionen tillämpar en komplex och varierad ram för att mäta resultat och rapportera de resultat som uppnåtts genom EU:s budget. Vi jämförde den ram som kommissionen tillämpar med internationella standarder och god praxis i nationella regeringar och internationella organisationer. På så vis kunde vi identifiera flera områden där kommissionen skulle kunna lära av andra och förbättra systemet för resultatrapportering. Vi avslutar detta avsnitt med att rekommendera att kommissionen

• förenklar resultatmätningen, till exempel genom att ytterligare minska antalet mål och indikatorer,
• balanserar resultatrapporteringen bättre, till exempel genom att i sina centrala resultatrapporter tydligt informera om de största utmaningarna när det gäller att uppnå resultat,
• gör resultatrapporterna användarvänligare, till exempel genom att i större utsträckning presentera data med hjälp av visuella och interaktiva verktyg,
• bättre visar att utvärderingsresultat används väl, till exempel genom mer systematiska uppföljningsåtgärder,
• i centrala resultatrapporter anger om den lämnade resultatinformationen, såvitt den vet, är av tillräcklig kvalitet.
• gör resultatinformationen lättåtkomligare.

Kommissionen godtar och genomför många av våra rekommendationer

Årets analys av uppföljningen gällde 108 rekommendationer som lämnats till kommissionen mellan 2010 och 2013. Kommissionen hade genomfört 90 rekommendationer fullt ut eller i de flesta avseenden. Till och med rekommendationer som kommissionen först inte godtog hade i de flesta fall genomförts. Vi konstaterade att endast sex rekommendationer inte hade genomförts alls (se diagram 7).

Förra året antog vi ett rekordstort antal särskilda rapporter i en mängd olika ämnen

Vi bedömer resultat regelbundet i våra särskilda rapporter, varav de flesta bygger på effektivitetsrevisioner eller en kombination av bedömningar av regelefterlevnaden och resultaten. År 2016 antog vi 36 särskilda rapporter, vilket är rekord. Alla särskilda rapporter från 2016 listas i diagram 8.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår bedömning av resultat finns i kapitel 3 i årsrapporten om EU:s budget 2016.

Våra särskilda rapporter – som främst är ett resultat av effektivitetsrevisioner – finns på 23 EU-språk på vår webbplats http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/AuditReportsOpinions.aspx).

En närmare titt på intäkts- och utgiftsområdena

Intäkter
144,7 miljarder euro

Vad vi granskade

Revisionen gällde intäktssidan i EU:s budget, genom vilken unionen finansierar sina kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för beräkningen och uppbörden av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

De bidrag som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI) och mervärdesskatt (moms) beräknas på grundval av makroekonomiska statistiska uppgifter och beräkningar från medlemsstaterna. År 2016 stod de BNI- och momsbaserade intäkterna för 66 respektive 11 % av EU:s totala intäkter.

Traditionella egna medel, främst de tullar på import som uppbärs av nationella myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, stod för ytterligare 14 % av EU:s intäkter. De återstående 9 % av EU:s intäkter kommer från andra källor (t.ex. bidrag och återbetalningar inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram och böter som ålagts av kommissionen för överträdelser av konkurrensregler).

Vad vi kom fram till

De system som gäller intäkter som vi granskade var generellt sett ändamålsenliga. Vad beträffar traditionella egna medel anser vi att vissa kontroller var endast delvis ändamålsenliga. Vi konstaterade även några områden där kommissionen skulle kunna förbättra de metoder som den tillämpade och den kontrollprocess som den använde för att ta reda på hur multinationell verksamhet kan inverka på beräkningen av BNI (särskilt metoderna för att hantera kapitaliserade FoU-tillgångar). Detta kan påverka beräkningen av medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör i samarbete med medlemsstaterna analysera alla potentiella effekter av multinationella företags verksamheter på beräkningen av BNI och ge medlemsstaterna vägledning om hur de ska hantera dessa verksamheter när de sammanställer nationalräkenskaperna.
• Kommissionen bör bekräfta att FoU-tillgångarna har bokförts korrekt i medlemsstaternas nationalräkenskaper.

 

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s intäkter finns i kapitel 4 i årsrapporten om EU:s budget för 2016.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning
15,2 miljarder euro

Vad vi granskade

Revisionen gällde kostnader för forskning och innovation, utbildningssystem och främjande av sysselsättning, en inre e-marknad, förnybar energi och energieffektivitet, modernisering av transportsektorn och förbättring av företagsklimatet, framför allt för små och medelstora företag.

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 15,2 miljarder euro. Merparten av utgifterna var bidrag till offentliga eller privata stödmottagare som deltar i projekt. Den största risken när det gäller transaktionernas korrekthet är att stödmottagarna redovisar icke stödberättigande kostnader som varken upptäcks eller korrigeras innan kommissionen ersätter dem.

Kostnader för forskning och innovation, som utgjorde 59 % av kostnaderna under denna underrubrik 2016, verkställs genom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling 2007–2013 (sjunde ramprogrammet för forskning) och Horisont 2020, ramprogrammet för 2014–2020.

Vad vi kom fram till

Merparten av felen gällde ersättning av icke stödberättigande personalkostnader, andra icke stödberättigande direkta kostnader (t.ex. kostnader för resor och utrustning som inte hade med projektet att göra) eller icke stödberättigande indirekta kostnader som redovisats av stödmottagare. Här ingick räknefel, avsaknad av verifierande underlag till redovisade kostnader och kostnader som uppkommit utanför den tillåtna tidsperioden (se exempel i rutan).

Det fanns tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen. Om denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning ha varit 2,9 %.

I flera fall konstaterade vi även förseningar i projektsamordnarens fördelning av EU:s bidrag till de övriga projektdeltagarna. Detta kan få allvarliga finansiella konsekvenser för projektdeltagarna, särskilt för små och medelstora företag med litet rörelsekapital.

Horisont 2020 har enklare finansieringsregler än sjunde ramprogrammet, och kommissionen har gjort stora ansträngningar för att förenkla administrationen. Förenkling är viktigt eftersom det minskar den administrativa bördan och kan minska risken för rättsosäkerhet och olika behandling av stödmottagare. Under 2016 föreslog kommissionen ytterligare förenklingsåtgärder (såsom riktat stöd till nystartade företag och ökad användning av enhetsbelopp). Vi ser dock både möjligheter och risker med att förenkla den rättsliga ramen ytterligare.

De årliga verksamhetsrapporterna från generaldirektoratet för forskning och innovation, generaldirektoratet för utbildning och kultur och generaldirektoratet för transport och rörlighet gav en rättvisande bild av de underliggande transaktionernas korrekthet, och den lämnade informationen bekräftade våra resultat och slutsatser. Vi konstaterade emellertid skillnader mellan generaldirektoraten när det gällde de metoder som användes för att beräkna felprocentsatser och riskbelopp.

Sedan 2014 har den gemensamma revisionstjänsten ansvarat för efterhandsrevisioner av projekt inom ramprogrammen för forskning. Kommissionens tjänst för internrevision har granskat den gemensamma revisionstjänsten och rekommenderat att den slutför revisioner snabbare och förbättrar sina interna processer för planering, övervakning och rapportering av sina revisioner av projekt inom Horisont 2020.

Utöver de finansiella kontrollerna bedömer kommissionen även resultataspekter av varje forsknings- och innovationsprojekt innan den ersätter kostnaderna. Vi granskade kommissionens resultatbedömning av 60 samverkansprojekt inom forskning och innovation som vi hade valt ut. Kommissionen ansåg att merparten av projekten hade uppnått de förväntade resultaten och att en femtedel av dem hade varit exceptionellt framgångsrika. Samtidigt var 15 % av projekten försenade, enligt kommissionen. När det gällde 7 % av projekten ansåg kommissionen att de redovisade kostnaderna inte var rimliga i förhållande till de framsteg som hade gjorts.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör förenkla reglerna och förfarandena för Horisont 2020 ytterligare för att minska rättsosäkerheten och i högre grad använda de förenklade kostnadsalternativen (såsom enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonsatser och priser) i den reviderade budgetförordningen.
• Kommissionen bör beräkna felprocentsatser och totala riskbelopp på ett enhetligt sätt.
• Kommissionen bör avsluta revisionerna snabbare och förbättra de interna processerna för planering, övervakning och rapportering om dem.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning finns i kapitel 5 i årsrapporten om EU:s budget för 2016.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
35,7 miljarder euro

Vad vi granskade

Detta utgiftsområde syftar till att minska skillnaderna i utveckling mellan olika regioner, främja omstruktureringar av industriregioner på tillbakagång och främja gränsöverskridande, transnationellt och interregionalt samarbete.

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 35,7 miljarder euro. 2016 var det sista året då alla de betalningar som vi granskade gällde programperioden 2007–2013. Kostnaderna består av två huvuddelar: regional- och stadspolitik och sysselsättning och socialpolitik.

• EU:s regional- och stadspolitik genomförs till största delen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden (SF), vilka tillsammans stod för 76 % av sammanhållningskostnaderna 2016. Eruf finansierar infrastrukturprojekt, skapande eller bevarande av arbetstillfällen, regionala ekonomiska utvecklingsinitiativ och åtgärder till stöd för små och medelstora företag. Sammanhållningsfonden (SF) investerar i miljön och transportinfrastruktur i medlemsstater som har en BNI per capita som är lägre än 90 % av genomsnittet i EU.
• Sysselsättning och socialpolitik, som till största delen finansieras genom Europeiska socialfonden (ESF), stod för 21 % av sammanhållningskostnaderna 2016. Utgifterna på detta område syftar till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna och främja en hög sysselsättningsnivå och fler och bättre arbetstillfällen.

Förvaltningen av utgifter delas med medlemsstaterna och inbegriper medfinansiering av de operativa program genom vilka projekt finansieras. Stödreglerna för ersättning av kostnader fastställs på nationell eller regional nivå och varierar mellan medlemsstater och/eller program.

Cirka 3 % av sammanhållningsutgifterna kanaliseras genom andra särskilda instrument och fonder, såsom det euro-peiska grannskapsinstrumentet (EGI) och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead).

Vad vi kom fram till

De vanligaste källorna till fel när det gäller kostnaderna inom Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som helhet är icke stödberättigande utgifter i stödmottagarnas kostnadsredovisningar, urval av icke stödberättigade projekt, aktiviteter eller stödmottagare och överträdelser av lagstiftningen om offentlig upphandling.

När det gäller en betydande andel transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade myndigheterna i medlems-staterna tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de begärde ersätt-ning från kommissionen. Om denna information hade använts till att korrigera fel innan kostnaderna redovisades för kommissionen, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning ha varit 1,1 %, det vill säga under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Finansieringsinstrument inom Eruf och ESF

I slutet av 2015 uppgick den genomsnittliga utbetalningsgraden till slutmottagare av finansieringsinstrument till 75 %, vilket kan jämföras med 57 % året innan. Finansieringsinstrument utformas som kapitalinvesteringar, lån eller garantier och används för att kanalisera finansiering till företag eller stadsprojekt. Totalt hade 1 025 finansieringsinstrument inrättats vid utgången av 2015, med ackumulerade anslag på cirka 16,9 miljarder euro. Flera medlemsstater ansåg att det var svårt att använda allt kapital, och Spanien, Italien, Nederländerna och Slovakien låg klart under EU-genomsnittet i detta sammanhang. Om alla tillgängliga pengar inte betalas ut innebär det att en av de största fördelarna med denna typ av instrument – möjligheten att använda medlen mer än en gång – inte utnyttjas fullt ut.

Kommissionens säkerhet när det gäller perioden 2007–2013

I vår särskilda rapport nr 36/2016 om förberedelserna inför avslutandet av program från perioden 2007–2013 konstaterade vi att kommissionen hade fastställt lämpliga arrangemang för medlemsstaternas avslutande av operativa program på sammanhållningsområdet. I särskild rapport nr 4/2017 om de finansiella korrigeringar som kommissionen hade genomfört inom sammanhållning under programperioden 2007–2013 konstaterade vi också att kommissionen på ett ändamålsenligt sätt hade tillämpat de åtgärder för att skydda EU:s budget från oriktiga kostnader som den förfogar över.

De årliga verksamhetsrapporterna för 2016 innehåller preliminär information om riskbelopp och den kvarstående risken, både när det gäller avslutandet av perioden 2007–2013 och det årliga garantipaket som har tagits fram för perioden 2014–2020. Tidsfristen för kommissionens bedömning av avslutandedokumentationen var först den 31 augusti 2017. Kommissionen kommer därför att i sina årliga verksamhetsrapporter för 2017 rapportera resultatet av sin bedömning av de procentsatser för den kvarstående risken som revisionsmyndigheterna har meddelat.

Kommissionens säkerhet när det gäller programperioden 2014–2020

Tre år efter inledningen av perioden 2014–2020 har medlemsstaterna utsett endast 77 % av de nationella program-myndigheter som ska ansvara för genomförandet av ESI-fonderna. Vi konstaterade också att förseningarna i budgetgenomförandet i mitten av 2017 var större än vad de var vid samma tidpunkt under perioden 2007–2013.

Kommissionen bör förtydliga hur medlemsstaternas revisionsmyndigheter ska definiera granskningspopulationerna för finansieringsinstrument. Att definiera granskningspopulationen som de ursprungliga anslagen och inte som de stödberättigande kostnader som redovisas i årsräkenskaperna leder till att den kvarstående procenten under-skattas. Ett liknande problem gäller statligt stöd som utbetalas i förskott.

Bedömning av projektresultat

Utifrån vår granskning av 168 projekt som hade slutförts fysiskt konstaterade vi att endast en tredjedel av de granskade projekten hade ett resultatmätningssystem med aktivitets- och resultatindikatorer som var kopplade till det operativa programmets mål. De flesta projekt som vi granskade hade uppnått sina aktivitetsmål åtminstone delvis, men 42 % saknade resultatindikatorer och/eller mål. Det gjorde att det inte gick att bedöma dessa projekts specifika bidrag till programmets övergripande resultatmål.

I särskild rapport nr 2/2017 om kommissionens förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program inom sammanhållningspolitiken 2014–2020 analyserade vi de betydande skillnaderna i användningen av aktivitets- och, i ännu högre grad, resultatindikatorer mellan ESI-fonder. Liknande skillnader finns också mellan politikområden, vilket gör det svårt att jämföra de resultat som uppnåtts under olika rubriker i EU:s budget.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör vara särskilt uppmärksam på områden där risken för icke stödberättigande kostnader eller för redovisning av felaktig information är hög och kan leda till för hög ersättning när den avslutar programmen för 2007–2013.
• Kommissionen bör för perioden 2014–2020 ta itu med problem som kan förhindra en tillförlitlig beräkning av den kvarstående procenten.
• Kommissionen bör när den omprövar ESI-fondernas utformning och genomförandemekanismer efter 2020 öka programmens inriktning på resultat och förenkla mekanismerna för betalning genom att vid behov uppmuntra ytterligare åtgärder som kopplar betalningarnas storlek till resultat i stället för att bara ersätta kostnader.

Naturresurser
57,9 miljarder euro

Vad vi granskade

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och miljöåtgärder.

Den gemensamma jordbrukspolitiken är grunden för EU:s jordbruksutgifter. Den syftar till att höja produktiviteten inom jordbruket för att på det viset tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard, stabilisera marknaderna och trygga försörjningen och tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 57,9 miljarder euro. Förvaltningen av GJP-utgifterna delas med medlemsstaterna. Den gemensamma jordbrukspolitiken genomförs via två fonder:

• Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), som fullt ut finansierar EU:s direktstöd och marknadsåtgärder och som stod för 77 % av kostnaderna på detta område.
• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), som medfinansierar landsbygds-utvecklingsprogram tillsammans med medlemsstaterna och som stod för 21 % av kostnaderna.

Utgifterna från båda fonderna kanaliseras via cirka 80 utbetalande organ som ansvarar för att kontrollera ansökningarnas stödberättigande och göra utbetalningar till stödmottagarna.

Den gemensamma fiskeripolitiken genomförs i huvudsak via Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Förvaltningen av fonden delas mellan kommissionen och medlemsstaterna.

EU:s miljöpolitik förvaltas centralt av kommissionen. Programmet för miljö och klimatpolitik (Life) är det instrument genom vilket merparten av betalningarna görs på detta område.

Vad vi kom fram till

Marknads- och direktstöd (EGFJ)

Jordbruksareal är den dominerande variabeln för direktstöd. Ständiga förbättringar av kontrollsystemen hjälpte till att minska felnivån för EGFJ 2016 till under väsentlighetsgränsen på 2 % för första gången. De viktigaste skälen till det var den nya definitionen av stödberättigande permanent betesmark, förbättringar av systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) och det nya systemet med geospatiala stödansökningar.

Miljöanpassningsstöd är ytterligare ekonomiskt stöd till jordbrukare som uppfyller miljökrav. Vi granskade ett urval av 63 utbetalningar av sådant stöd och konstaterade att jordbrukarna uppfyllde kraven på diversifiering av grödor och skydd av permanent betesmark. Det förekom vissa fel när det gällde områden med ekologiskt fokus. Vi konstaterade att flera utbetalande organ antingen inte hade tillförlitlig information om markkategorierna i sina LPIS-system eller inte använde den när de godkände ersättningsanspråk.

Landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske

Felens karaktär och mönster varierar mellan Ejflu och de andra utgiftsområdena inom Naturresurser.

Jämte icke stödberättigade stödmottagare, aktiviteter, projekt och kostnadsposter konstaterade vi fel avseende icke stödberättigande mark och överdeklarerade stödberättigande hektar. Detta år gällde tre av de största felen avseende stödberättigande stödmottagare som inte redovisade att de kontrollerades av eller ansökte tillsammans med eller köpte från anknutna företag, i enlighet med EU:s regler eller nationella regler (se exempel).

När det gäller en betydande andel transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de begärde ersättning från kommissionen. Om denna information hade använts till att korrigera fel innan kostnaderna redovisades för kommissionen, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Landsbygdsutveckling, miljö, klimatpolitik och fiske ha varit 3,4 %.

GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om laglighet och korrekthet

Den justerade felprocenten för Naturresurser som presenterades i GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport för 2016 stämmer överens med vår slutsats från revisionen att den övergripande felnivån inom utgiftsområdet är väsentlig.

I vår särskilda rapport nr 7/2017 välkomnade vi de attesterande organens nya roll när det gäller kontrollen av GJP-utgifternas laglighet och korrekthet. Vi fann dock ett antal betydande brister och rekommenderade förbättringar som gällde urval, kontroller och beräkning av felfrekvenser.

Resultatbedömning

Vår granskning av resultatet av utvalda investeringsprojekt inom landsbygdsutveckling visade att 95 % av investeringarna hade genomförts som planerat.

I 34 % av fallen fanns det dock otillräckliga bevis för att kostnaderna var rimliga. Att använda förenklade kostnads-alternativ när så är möjligt minskar riskerna för alltför höga priser på ett effektivt sätt, så länge de fastställs på rätt nivå. Vi analyserar för närvarande denna fråga mer ingående och planerar att offentliggöra en särskild rapport i ämnet 2018.

Vad beträffar resultatet av miljöanpassningsstöd noterade vi en del positiva förändringar i markanvändningen efter det att stödet hade införts, särskilt inrättandet av arealer med ekologiskt fokus för att bevara och öka den biologiska mångfalden. I vårt urval stod den jordbruksmark där vi fann positiva förändringar för omkring 3,5 % av åkermarken.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör se över det tillvägagångssätt som de utbetalande organen har valt för att klassificera och uppdatera markkategorier i sina LPIS-system och för att utföra de föreskrivna korskontrollerna, i syfte att minska risken för fel i miljöanpassningsstödet.
• Kommissionen bör tillhandahålla vägledning och sprida bästa praxis bland nationella myndigheter för att säkerställa att de vid sina kontroller upptäcker kopplingar mellan sökande och andra intressenter som är inblandade i de projekt som stöds.

Säkerhet och medborgarskap
2,4 miljarder euro

Vad vi granskade

Inom detta utgiftsområde sammanförs olika politikområden vars gemensamma mål är att stärka EU-medborgarskapet och bidra till att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 2,4 miljarder euro. Beloppet täckte gränsskydd, invandrings- och asylpolitik, rättsliga och inrikes frågor, folkhälsa, konsumentskydd, kultur, ungdomar, information och dialog med medborgarna. Det utgör en relativt liten men växande del av EU:s budget (cirka 1,9 % 2016).

En stor del av kostnaderna verkställs via tolv decentraliserade byråer som vi rapporterar om separat i särskilda årsrapporter för byråer.

Migration och säkerhet, som står för cirka hälften (53 %) av kostnaderna, genomförs till stor del genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen. De viktigaste fonderna under denna rubrik är följande:

• Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), vars syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor.
• Fonden för inre säkerhet (ISF), som syftar till att uppnå en hög säkerhetsnivå i EU.

Dessa fonder inledde sin verksamhet 2014, då de ersatte Solidprogrammet (ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar), och kommer att löpa till 2020.

Vi granskade även ett litet antal transaktioner under andra rubriker inom detta utgiftsområde. Med hänsyn till att urvalet var så litet kan vi inte beräkna en representativ felprocent för Säkerhet och medborgarskap.

Vad vi kom fram till

Kommissionen och medlemsstaterna har gjort mycket långsamma framsteg i betalningarna med delad förvaltning från Amif och ISF. Vid utgången av budgetåret 2015 hade kommissionen inte reglerat några betalningar alls för 15 medlemsstater. Mindre än 5 % av de tillgängliga medlen hade reglerats i sex medlemsstater, mellan 5 och 10 % i tre medlemsstater och mellan 10 och 15 % i fyra medlemsstater.

Vi identifierade även ett antal brister avseende Solidprogrammet, Amif och ISF som kan försena genomförandet av dessa fonder, hindra kommissionens bedömning av medlemsstaternas system, försena korrigeringen av brister i kontrollsystem och öka risken avseende de finansierade åtgärdernas stödberättigande och förvaltningen och kontrollen av dem.

Europa i världen
8,3 miljarder euro

Vad vi granskade

I detta utgiftsområde ingår utgifter för utrikespolitik, stöd till EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden).

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 8,3 miljarder euro i mer än 150 länder. Utgifterna genomförs antingen direkt av ett antal av kommissionens generaldirektorat (antingen från huvudkontoret i Bryssel eller av EU-delegationer i mottagarländerna) eller indirekt av stödmottagande länder eller internationella organisationer med hjälp av en mängd olika samarbetsinstrument och metoder.

Vad vi kom fram till

När det gäller EU-bidrag till mottagarländernas allmänna budget kan kommissionen vara mycket flexibel när den beslutar huruvida stödvillkoren har uppfyllts. Det får till följd att risken för bristande efterlevnad av gällande regler är låg. Samma sak gäller också EU-medel som slås ihop med andra internationella givares medel och som inte öronmärks för specifika kostnadsposter. I dessa fall kan kostnader som inte är stödberättigande enligt EU:s regler täckas med bidrag från andra givare.

37 % av den uppskattade felnivån kan anses bero på kostnader för vilka grundläggande styrkande handlingar inte tillhandahölls (se exempel nedan). Andra vanliga feltyper är kostnader som antingen inte har uppkommit eller som inte är stödberättigande.

När det gäller en betydande andel transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen. Om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Europa i världen ha varit 1,4 %, det vill säga under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Rapportering om regelefterlevnad från generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar)

Liksom tidigare år, och som ett led i dess ansträngningar att minska felen i betalningar, beställde GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar en undersökning för att bedöma den kvarstående felprocenten i kostnaderna på detta område. Vi bedömde den metod som hade använts i undersökningen och konstaterade att den i stort sett var ändamålsenlig. Vi konstaterade emellertid områden som behöver förbättras, till exempel behovet av mer vägledning för revisorer om hur de ska uppskatta ett fel i en enskild transaktion.

I sin årliga verksamhetsrapport uppskattar GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar ett riskbelopp vid avslutandet med beaktande av den sannolika effekten av kontroller under efterföljande år (korrigerande kapacitet). Vi anser att det är sannolikt att den korrigerande kapaciteten har angetts för högt eftersom vi vid vår granskning av ett urval av betalningskrav fann en del oupptäckta fel i den population som hade använts för denna uppskattning.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör arbeta tillsammans med revisionsmyndigheterna i länder som tar emot stöd inför anslutningen för att höja deras kompetens, särskilt genom att anordna seminarier, inrätta nätverk och använda tillgängliga verktyg, såsom partnersamverkan eller tekniskt stöd.
• Kommissionen bör ta fram riskindex för att förbättra den bedömning som bygger på mallarna för internkontroll, så att effekterna av fel kan mätas bättre.
• Kommissionen bör i nästa årliga verksamhetsrapport på vederbörligt sätt upplysa om inriktningen och omfattningen hos undersökningen av den kvarstående felprocenten och om den uppskattade undre och övre felgränsen.
• Kommissionen bör förbättra beräkningen av den korrigerande kapaciteten 2017 genom att åtgärda de brister som konstaterats.

Administration
9,4 miljarder euro

Vad vi granskade

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och andra organ: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska avdelningen för yttre åtgärder (utrikestjänsten).

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 9,4 miljarder euro. Kostnaderna för personal (såsom löner, pensioner och tillägg) stod för cirka 60 % av totalbeloppet. Kostnaderna för byggnader, utrustning, energi, kommunikation och informationsteknik stod för återstoden.

Resultatet av våra revisioner av Europeiska unionens byråer, andra decentraliserade organ och Europaskolorna rapporteras i särskilda årsrapporter som offentliggörs separat tillsammans med en sammanfattning av resultaten.

Revisionsrättens egen årsredovisning granskas av en extern revisor, och granskningsrapporten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Vad vi kom fram till

Överlag upptäckte vi inga betydande brister vid granskningen av systemen. Vi fann dock ett område som skulle kunna bli bättre. Det beskrivs i rekommendationen nedan.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Europaparlamentet bör se över sin ram för övervakning av genomförandet av budgetanslag till de politiska grupperna. Parlamentet bör också ge bättre vägledning till de politiska grupperna och på ett mer ändamålsenligt sätt övervaka hur de tillämpar bestämmelserna om godkännande och reglering av kostnader samt hur de genomför upphandlingsförfaranden.

Europeiska utvecklingsfonden
2,8 miljarder euro

Vad vi granskade

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) tillhandahåller EU:s bistånd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT). EUF:s utgifts- och samarbetsinstrument syftar till att utrota fattigdomen och att främja en hållbar utveckling och en integrering av AVS-länderna och ULT-länderna i världsekonomin.

År 2016 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 2,8 miljarder euro. EUF finansieras av EU:s medlemsstater och genomförs antingen via enskilda projekt eller via budgetstöd (ett bidrag till ett lands allmänna budget eller budget för en viss sektor). Varje EUF styrs av sin egen budgetförordning.

Europeiska utvecklingsfonden förvaltas av Europeiska kommissionen utanför ramen för EU-budgeten och, när det gäller visst bistånd, av Europeiska investeringsbanken.

Vad vi kom fram till

När det gäller EU-bidrag till mottagarländernas allmänna budget kan kommissionen vara mycket flexibel när den beslutar huruvida stödvillkoren har uppfyllts. Det får till följd att risken för bristande efterlevnad av gällande regler är låg. Samma sak gäller också EU-medel som slås ihop med andra internationella givares medel och som inte öronmärks för specifika kostnadsposter. I dessa fall kan kostnader som inte är stödberättigande enligt EU:s regler täckas med bidrag från andra givare.

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling stod för ungefär en tredjedel av det övergripande felet i EUF (se exempel nedan). Andra betydande feltyper är kostnader som antingen inte har uppkommit eller som inte är stödberättigande.

När det gäller en betydande andel transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen. Om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån i kostnaderna för EUF ha varit 2,6 %.

GD Internationellt samarbete och utvecklings rapportering om regelefterlevnad

Liksom tidigare år, och som ett led i dess ansträngningar att minska felen i betalningar, beställde GD Internationellt samarbete och utveckling en undersökning för att bedöma den kvarstående felprocenten i kostnaderna på detta område.

Vi gick igenom undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel 2016 och kom fram till att den hade genomförts i enlighet med metoden för denna undersökning. Alla brister som vi rapporterade i vår rapport för 2013 hade åtgärdats utom den specifika metod som används för att uppskatta den kvarstående felprocenten, vilken fortfarande lämnade alltför stort utrymme för bedömning vid uppskattningen av enskilda felprocentsatser.

I sin årliga verksamhetsrapport för 2016 utvidgade GD Internationellt samarbete och utveckling reservationen från 2015 om ”bidrag med direkt förvaltning” och ”indirekt förvaltning via internationella organisationer” till att även omfatta ”bidrag och programkostnadsförslag med indirekt förvaltning”. Reservationen är i linje med våra rekommendationer och iakttagelser i både årets och tidigare års årsrapporter.

GD Internationellt samarbete och utveckling rapporterar ett riskbelopp vid avslutandet med beaktande av den sannolika effekten av kontroller under efterföljande år (korrigerande kapacitet). Vi anser att tillförlitligheten i uppgiften om den korrigerande kapaciteten för 2016 dock minskar på grund av att upptäckta fel inte har extrapolerat fullt ut till den ogranskade populationen och att beräkningen inte har stämts av mot EUF:s årsredovisning.

Rekommendationer

Vi rekommenderar följande:

• Kommissionen bör förbättra sin övervakning av icke avslutade EUF-kontrakt som har löpt ut i syfte att minska deras antal.
• Kommissionen bör avsluta revideringen av kravspecifikationen för alla sina revisioner och utgiftskontroller senast vid utgången av 2017.
• Kommissionen bör när det gäller den kvarstående felprocenten överväga att minska omfattningen av substansgranskningen av lågrisktransaktioner avseende budgetstöd och omfördela de insparade resurserna till en ökad substansgranskning av projektrelaterade transaktioner.
• Kommissionen bör utvidga sina åtgärder i handlingsplanen för 2017 till att täcka även bidrag och programkostnadsförslag med indirekt förvaltning (eftersom de nu omfattas av reservationen i den årliga verksamhetsrapporten).
• Kommissionen bör ytterligare förbättra beräkningen av den korrigerande kapaciteten 2017 genom att åtgärda de brister som konstaterats.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verka för redovisningsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet EU:s åtgärder och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi kontrollerar centrala redovisningsrutiner och bedömer om de fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de EU-transaktioner avseende intäkter och kostnadsförda betalningar som ligger till grund för EU:s räkenskaper gällande regler?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att kunna avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera att de transaktioner som hanteras med hjälp av dem är lagliga och korrekta.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner från hela EU:s budget som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning.
• Vi granskar transaktionerna i urvalen i detalj, vanligtvis på plats hos slutmottagarna (t.ex. en jordbrukare, ett forskningsinstitut eller ett företag som tillhandahåller offentligt upphandlade bygg- och anläggningsarbeten eller tjänster), så att vi får direkta bevis för att den underliggande händelsen ”har inträffat”, bokförts korrekt och följer de regler enligt vilka betalningarna görs.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara.
• Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå, både totalt sett och på varje område där vi gör en särskild bedömning.
• Vi jämför den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och avger ett uttalande.
• I våra uttalanden tar vi också hänsyn till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att säkerställa att uppgifterna är korrekta.

 

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: http://www.eca.europa.eu.

Närmare upplysningar om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till årsrapporten om EU:s budget för 2016.

På vår webbplats finns en ordlista med tekniska termer som vi använder i våra publikationer (http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=41732).

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditorsECA

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2017

Print	ISBN 978-92-872-7519-6	doi:10.2865/088978	QJ-04-17-451-SV-C
PDF	ISBN 978-92-872-7512-7	doi:10.2865/48875	QJ-04-17-451-SV-N
HTML	ISBN 978-92-872-7526-4	doi:10.2865/194154	QJ-04-17-451-SV-Q

 

MEDDELANDE OM UPPHOVSRÄTT

©Europeiska unionen, 2017.

Annat innehåll än foton får återges under förutsättning att källan anges.

Följande foton får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (när uppgiften finns) anges:

Foton, *, *, *, *, * (till höger) och *: ©EU 2017, källa: Europeiska revisionsrätten

Foto, *: ©EU 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Mauro Bottaro

Foto, *: ©EU 2016, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Bruno Portela

Foto, * (till vänster): ©EU 2015, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Carmen Jaspersen

Foton, * och *: ©EU 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Bruno Portela

Foto, *: ©EU 2016, EU-delegationen i Honduras

Foto, *: ©EU 2012, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Cornelia Smet

Foto, *: ©EU 2017, källa: Europeiska kommissionen, Internationellt samarbete och utveckling

För all användning eller återgivning av följande foto måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren och arkitekterna/ingenjörerna:

Foto, *: ©Europeiska unionen 2016, källa: Europeiska unionens råd – Fototjänsten. Philippe Samyn and Partners architects & engineers – lead and design partner, Studio Valle Progettazioni architects, Buro Happold engineers

För all användning eller återgivning av följande foton måste de villkor och begränsningar som anges i CCO-licensen respekteras https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/legalcode:

Foton, *, *, * (till höger), * (till vänster) och *: Källa: Pixabay, CCO 1.0 Universal, skyddas inte av upphovsrätt