Investeringsplanen för Europa

Tillsammans med Europeiska investeringsbanken lanserade EU-kommissionen 2015 investeringsplanen för Europa i vilken Europeiska fonden för strategiska investeringar med ett ursprungligt EU-kapital på 21 miljarder euro ingår. Huvudmålet är att locka privata investeringar. Prognoser pekar på att ytterligare 700 000 nya jobb kommer att skapas och att EU:s bruttonationalprodukt ökar med 0,7 % fram till 2020 tack vare de investeringar som godkändes under 2015 och 2016. Detta visar att strategiska investeringar ökar sysselsättningen och tillväxten i hela EU, även i de sektorer och regioner som drabbades hårt av krisen för tio år sedan. Efter en principöverenskommelse mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i september röstade parlamentet i december om att förlänga och utöka Europeiska fonden för strategiska investeringar. Varaktigheten för den nya och förbättrade fonden 2.0 har förlängts från mitten av 2018 till slutet av 2020 och fondens investeringsmål har höjts från 315 miljarder euro till minst 500 miljarder euro.

Under 2017 var fonden på god väg att generera minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin fram till mitten av 2018. Fonden var verksam i alla de 28 medlemsländerna och förväntades leda till ca 256 miljarder euro i sammanlagda investeringar till slutet av 2017.

Vid årets utgång hade sammanlagt 357 infrastruktur- och innovationsprojekt godkänts inom ramen för fonden, motsvarande en finansiering på 39,2 miljarder euro. Dessutom hade 347 finansieringsavtal för små och medelstora företag godkänts, till ett värde av 11,9 miljarder euro. Omkring 539 000 sådana företag förväntades dra nytta av detta.

Vidare ökade stödet i form av rådgivning för utveckling och förberedelse av projekt genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, samtidigt som information gavs om projekt till vilka finansiering söks på portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå.

Konkreta åtgärder vidtogs också för att förbättra företagsklimatet och ytterligare förstärka den inre marknaden. På EU-nivå ingick sådana initiativ som strategin för den inre marknaden, kapitalmarknadsunionen, den digitala inre marknaden, energiunionen och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. Som en del av den europeiska planeringsterminen lade kommissionen även särskild vikt vid att identifiera investeringsutmaningar i medlemsländerna och vid prioriterade reformer för dessa utmaningar. De återges väl i de landsspecifika rekommendationer för 27 medlemsländer som rådet antog den 11 juli 2017.

Mot bakgrund av investeringsplanens goda utfall och efter det förslag som lades fram i september 2016 om att förlänga dess varaktighet och öka finansieringen enades parlamentet och rådet i december om att utöka målen och varaktigheten för Europeiska fonden för strategiska investeringar till motsvarande minst 500 miljarder euro fram till 2020.

Det framgångsrika slutförandet av förhandlingarna om ändring av budgetförordningen i slutet av 2017 kommer att innebära bättre samverkan mellan programmen och fonderna och enklare regler för att kombinera de europeiska struktur- och investeringsfonderna med Europeiska fonden för strategiska investeringar. Det kommer också att göra det möjligt att kombinera bidrag och finansieringsinstrument inom fonden för ett sammanlänkat Europa.

Investeringsplanen i den reala ekonomin

Europeiska fonden för strategiska investeringar stöder investeringar av strategisk betydelse för EU:s ekonomi, bland annat energi, transport, digital teknik, forskning, utveckling och innovation, miljö och resurseffektivitet, social infrastruktur och småföretag. Här ingår också investeringar som rör socialt entreprenörskap, sociala konsekvenser och social innovation. Genom fonden har exempelvis Europeiska investeringsbanken finansierat 14 vårdcentraler i Irland och tillhandahållit medel för att bygga ett nytt campusområde för Nova School of Business and Economics i Portugal. Inom ramen för stödet till små och medelstora företag har fonden bidragit med en investering på 10 miljoner euro till ett resultatbaserat system i Finland för att främja integration av flyktingar och invandrare på arbetsmarknaden.

Ekonomisk politik och finanspolitik

Den ekonomiska politiken i EU samordnas genom den årligen återkommande Europeiska planeringsterminen. Den inleds i slutet av varje år, bland annat med offentliggörandet av den årliga tillväxtöversikten och ett förslag till rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet.

I februari 2017 publicerades landsrapporter med en analys av de ekonomiska och sociala utmaningarna i varje EU-land utom Grekland. I analysen ingick också en bedömning av makroekonomiska obalanser och en rapport om de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom den ekonomiska och monetära unionen. Enligt detta fördrag måste de nationella budgetarna i 22 av de 25 medlemsländer som undertecknat fördraget vara i balans eller uppvisa överskott. Rapporterna låg till grund för diskussionerna med medlemsländerna om deras strategier inför deras nationella reformprogram och medelfristiga budgetplaner. Under slutet av våren utmynnade dessa rapporter i kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer riktade till rådet.

I dessa rekommendationer föreslås att rådet ska ge medlemsländerna vägledning om hur de bör främja sysselsättning och tillväxt. De bygger på konstaterandet att medlemsländerna gjort framsteg i genomförandet av den enskilda politiska vägledning de fick 2016 om den ”goda triangeln” för att öka investeringarna, fortsätta strukturreformerna och säkerställa sunda offentliga finanser. I EU som helhet låg arbetslösheten i november på 7,3 %, vilket är den lägsta nivån sedan oktober 2008 (närmare 9 miljoner arbetstillfällen har skapats under Junckerkommissionens mandatperiod). Den 21 december var 236 miljoner personer sysselsatta i EU, vilket är mer än någonsin tidigare. Medlemsländerna uppmanades att dra nytta av den ekonomiska återhämtningen, som nu pågått under fem år.

Prioriteringarna i EU varierar, men ytterligare generella ansträngningar sågs som väsentligt för att uppnå en mer inkluderande, robust och långsiktigt hållbar tillväxt. Detta omfattade även ökat fokus på medlemsländernas sociala prioriteringar och utmaningar. I november proklamerade Europaparlamentets talman och rådets och kommissionens ordförande den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som med sina 20 principer kommer att fungera som en kompass för det politiska beslutsfattandet och som en referensram för att mäta medlemsländernas resultat på det sysselsättnings- och socialpolitiska området.

När det gäller finanspolitiken bekräftade kommissionens rekommendationer till rådet i maj att stabilitets- och tillväxtpakten tillämpas på ett rationellt och flexibelt sätt. Vid bedömningen av medlemsländernas medelfristiga budgetmål beaktades särskilda utgifter för strukturreformer och ovanliga händelser utanför statens kontroll, till exempel program för flyktingar och åtgärder mot terrorism. På grundval av kommissionens rekommendationer till rådet avslutades förfarandet vid alltför stora underskott för Kroatien och Portugal i juni, Grekland i september och Storbritannien i december. Under 2017 gjordes således ytterligare framsteg på detta område, vilket innebar att antalet medlemsländer som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott minskade till två, jämfört med 24 under 2011.

När det gäller euroområdet mer specifikt efterlyste kommissionen i november en generellt sett neutral finanspolitisk inriktning och en balanserad kombination av politiska åtgärder. I detta ingår även att föra en politik som stöder hållbar tillväxt för alla och leder till bättre motståndskraft, ombalansering och konvergens. Kommissionen rekommenderade även att betydande framsteg bör göras med att fullborda den inre marknaden, särskilt när det gäller tjänster, inklusive finanssektorn, digital handel, energi och transport. Med tanke på det positiva konjunkturläget bör alla medlemsländer prioritera reformer som ökar produktiviteten och tillväxtpotentialen, förbättrar den institutionella miljön och företagsklimatet, undanröjer flaskhalsar för investeringar, främjar nya arbetstillfällen av hög kvalitet och minskar ojämlikheten.

Kommissionen rekommenderade även att de medlemsländer som har underskott i bytesbalansen eller stora utlandsskulder bör sträva efter att hålla tillbaka ökningen av enhetsarbetskostnaderna. Medlemsländer med stora överskott i bytesbalansen bör främja löneökningar och prioritera åtgärder som främjar investeringar, gynnar den inhemska efterfrågan och underlättar ombalansering i euroområdet.

Kommissionen bedömde också om utkasten till 2018 års budgetplaner för medlemsländerna i euroområdet följde bestämmelserna i stabilitets- och tillväxtpakten.

När det gäller övervakningen av makroekonomiska obalanser konstaterades att tolv medlemsländer (Bulgarien, Tyskland, Irland, Spanien, Frankrike, Kroatien, Italien, Cypern, Nederländerna, Portugal, Slovenien och Sverige) kommer att omfattas av en fördjupad granskning under 2018 för att fastställa om de fortfarande uppvisar antingen obalanser eller alltför stora obalanser. Det gäller samma medlemsländer som identifierats i det tidigare förfarandet. Kommissionen kommer att lägga fram de fördjupade granskningarna som en del av sina årliga landsrapporter i början av 2018. Den ekonomiska expansionen bidrar till att korrigera befintliga obalanser genom att den stöder den fortlöpande minskningen av de inhemska och externa skuldkvoterna, underlättar vissa utmaningar som återstår i finanssektorn och förbättrar situationen på arbetsmarknaden. Ytterligare framsteg har gjorts i arbetet med att ta itu med externa obalanser i länder med nettoskulder, och arbetsmarknaderna och tillväxtvillkoren har i allmänhet fortsatt att förbättras. Obalanser har även fortsättningsvis hanterats utifrån ett begränsat antal kategorier, med fokus på sysselsättning och sociala överväganden.

I juni lämnade den europeiska finanspolitiska nämnden sina första råd om finanspolitikens allmänna inriktning i euroområdet. Nämnden är ett oberoende organ som består av sakkunniga som utsetts efter samråd med medlemsländerna, de nationella finanspolitiska råden och Europeiska centralbanken.

Nämnden ansåg att en neutral finanspolitisk inriktning var lämplig för euroområdet som helhet under 2018 och att detta kunde omsättas genom en differentierad nationell finanspolitik inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Nämnden ansåg också att regeringarna skulle inrikta sig på att omfördela statens utgifter och öka utgifterna för investeringar, som i hög grad fått stå tillbaka genom de successiva finanspolitiska åtstramningarna i efterdyningarna av den finansiella och ekonomiska krisen.

I november publicerade den europeiska finanspolitiska nämnden sin första årsrapport, som är en oberoende utvärdering av hur EU:s finanspolitiska ramar har genomförts och av den nuvarande finanspolitiska inriktningens lämplighet i euroområdet och i medlemsländerna. Årsrapporten inriktas på 2016 (den senaste fullständiga övervakningscykeln). Där konstateras, mot bakgrund av den mycket svåra ekonomiska situationen, att det fanns vissa brister, men att inga allvarliga misstag gjorts i genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten. Finanspolitiken gav ett visst stöd till återhämtningen i euroområdet som helhet. Ur euroområdets perspektiv var finanspolitiken mer restriktiv än nödvändigt i vissa medlemsländer, medan den i andra medlemsländer var mer expansiv än nödvändigt. På grundval av sin bedömning lade nämnden också fram några förslag för att förbättra stabilitets- och tillväxtpakten.

Under 2017 fortsatte Europeiska centralbanken att uppfylla sitt huvudmål att bevara prisstabiliteten för att skydda eurons värde. Prisstabilitet är avgörande för den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen. Det är penningpolitikens viktigaste bidrag på detta område. Europeiska centralbanken medverkade även via den europeiska stabilitetsmekanismen i EU:s regelbundna kontrollbesök i medlemsländerna inom ramen för stöd efter att programmen hade löpt ut.

Fullborda kapitalmarknadsunionen

Kapitalmarknadsunionen, en huvudprioritering i investeringsplanen för Europa, består av en blandning av lagstiftningsreformer och andra reformer i syfte att bättre koppla sparande till investeringar. Den syftar till att stärka EU:s finansiella system genom att erbjuda alternativa finansieringskällor och fler möjligheter för icke-professionella och professionella investerare. För företagen, särskilt små och medelstora företag och nystartade företag, kommer kapitalmarknadsunionen att ge ökade finansieringsmöjligheter, till exempel lättare tillgång till riskkapital och kapitalmarknader. Den lägger stor vikt vid långsiktigt hållbar finansiering när finanssektorn börjar hjälpa hållbarhetsmedvetna investerare att välja lämpliga projekt och företag.

Cirka två tredjedelar av de 33 åtgärder som identifierats i kapitalmarknadsunionens projekt har genomförts. Här ingår bland annat en större översyn av reglerna för värdepappersföretag. Mindre värdepappersföretag kommer att omfattas av enklare krav som ligger mer i linje med deras riskprofil. Samtidigt bör större företag som innebär risker som liknar bankernas risker att regleras och övervakas på samma sätt som banker. Detta kommer att hjälpa alla värdepappersföretag att koppla konsumenternas och investerarnas sparande till företag. De nya reglerna kommer att stödja väl fungerande kapitalmarknader och samtidigt säkerställa finansiell stabilitet.

Några nya åtgärder som ska slutföras i framtiden är följande: en all-europeisk individuell pensionsprodukt för att hjälpa människor att finansiera sin pensionering och att tillföra mer sparande till kapitalmarknaderna, fortsatt arbete med att förstärka tillsynsramen för integrerade kapitalmarknader, översyn av reglerna för börsnotering av små och medelstora företag, utnyttjade av finanstekniksektorns möjligheter samt omriktning av investeringar till stöd för övergången till en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi.

EU som handelspartner

Enligt det diskussionsunderlag om att möta globaliseringen som offentliggjordes i maj 2017 ska EU verka för ett öppet, regelbaserat och rättvist multilateralt handelssystem som lägger grunden till EU:s välstånd och är viktigt för att göra handel till en positiv kraft i hela världen. I det årliga talet om tillståndet i unionen föreslog EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker nya EU-regler för kontroll av utländska investeringar som kommer att öka öppenheten och samarbetet med medlemsländerna. EU har också gjort framsteg med att öppna nya marknader för export genom att inleda handelsförhandlingar med ett antal partner. Två handelsavtal kommer särskilt att bidra till nya arbetstillfällen, tillväxt och investeringar. EU och Japan har slutfört förhandlingarna om ett avtal om ekonomiskt partnerskap och EU och Kanada har börjat tillämpa det övergripande avtalet om ekonomi och handel provisoriskt. Se kapitel 6 för mer information om den handelspolitiska utvecklingen under 2017.

Främja icke snedvriden konkurrens för att stärka tillväxten och investeringarna

EU:s konkurrenspolitik och tillämpning av konkurrenspolitiken visar att alla företag är välkomna att investera och bedriva affärsverksamhet på den inre marknaden så länge de följer reglerna. Under året har EU fortsatt att se till att konkurrensreglerna efterlevs till förmån för företagen och hushållen.

I mars föreslogs nya regler och verktyg för att medlemsländernas konkurrensmyndigheter ska kunna säkerställa en effektivare tillämpning av EU:s antitrustregler. I maj godkändes förenklade regler som undantar vissa offentliga stödåtgärder för hamnar, flygplatser, kultur och EU:s yttersta randområden från förhandsanmälan enligt reglerna om statligt stöd. De nya reglerna underlättar offentliga investeringar för att skapa nya arbetstillfällen och tillväxt samtidigt som konkurrensen bevaras.

Under året fattade kommissionen beslut i 338 koncentrationsärenden, fyra antitrustärenden, sju kartellärenden och 263 ärenden om statligt stöd, vilket medförde betydande fördelar för EU:s konsumenter och stödde tillväxten. Kommissionen utdömde böter på sammanlagt 4,398 miljarder euro för företag som konstaterats bryta mot EU:s konkurrensregler och ålade de berörda medlemsländerna att återkräva uppskattningsvis 618,6 miljoner euro för olagligt och oförenligt stöd från de stödmottagande företagen.

För att stimulera ekonomisk verksamhet inom EU avskaffades importtullarna på råvaror, halvfabrikat och komponenter, motsvarande ett värde på över 1,2 miljarder euro. Denna åtgärd syftade också till att förbättra konkurrenskraften för EU:s industri i senare led och till att göra det möjligt för industrin att bibehålla eller skapa arbetstillfällen och modernisera sin struktur.

Hållbar tillväxt för att skapa sysselsättning och skydda miljön

Övergången till en mer cirkulär ekonomi där resurser, inklusive energi, används på ett effektivare sätt och avfallet minskar ger stora möjligheter för människor och företag i hela Europeiska unionen.

EU har gjort fortsatta framsteg med att genomföra 2015 års paket om den cirkulära ekonomin. För att bidra till att sluta kretsloppet för konstruktion, produktion, konsumtion och avfallshantering upprättade kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanken en plattform för finansiering av den cirkulära ekonomin för att öka investeringarna i innovativa, cirkulära lösningar. Kommissionen har också erbjudit medlemsländerna vägledning för att omvandla avfall till energi och föreslagit uppdateringar av lagstiftning för att begränsa användningen av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning. Det uppskattas att åtgärderna kommer att förhindra att över 3 000 ton farligt avfall genereras varje år i EU och att det kommer att möjliggöra energi- och råvarubesparingar. Enbart inom hälso- och sjukvården förutspås möjliga besparingar på 170 miljoner euro, om sjukhusen tillåts köpa och sälja begagnade medicintekniska produkter.

Som en hörnsten i paketet har parlamentet och rådet nått en preliminär överenskommelse om förslag till lagstiftning om avfall med ambitiösa men ändå realistiska mål för avfallsminskning och återvinning fram till 2035.

Fortsatt stöd till EU-länderna

Stödprogrammet för strukturreformer upprättades i maj, med en budget på 142,8 miljoner euro för perioden 2017–2020. På begäran av medlemsländerna ska programmet finansiera skräddarsytt tekniskt stöd för att stödja medlemsländerna på deras viktigaste områden för reformåtgärder. Genom programmet lämnar kommissionen riktat stöd som ökar medlemsländernas möjligheter att utforma och genomföra de reformer de anser vara nödvändiga för att göra sina ekonomier mer konkurrenskraftiga och investeringsvänliga. Det tekniska stödet omfattar reformer av samhällsstyrning och offentlig förvaltning, offentlig ekonomisk förvaltning, företagsklimat, arbetsmarknader, utbildning, hälso- och sjukvård och socialtjänst, finanssektor samt tillgång till finansiering. Det är tillgängligt för alla EU-länder, är efterfrågestyrt och kräver ingen medfinansiering.

Programmet genomförs via stödtjänsten för strukturreformer i samarbete med andra relevanta kommissionsavdelningar. Hittills har stödtjänsten arbetat med 15 medlemsländer för genomförandet av över 150 stödprojekt. Under 2018 års projektcykel tog stödtjänsten emot över 400 stödansökningar från över 20 medlemsländer, vilket ledde till en stor överefterfrågan på programbudgeten, som uppgick till 30,5 miljoner euro för året.

EU har fortsatt att lämna stöd efter att programmen löpt ut för Irland, Spanien, Cypern, Portugal och Rumänien. Goda framsteg gjordes återigen under året med genomförandet av programmet för Grekland, som utformats för att skapa förutsättningar för att återupprätta förtroendet och lägga grunden till en varaktig ekonomisk återhämtning i Grekland. Den andra översynen avslutades i juli, vilket gjorde det möjligt att bevilja den tredje delen av finansieringen från Europeiska stabilitetsmekanismen på 8,5 miljarder euro. Den tredje översynen pågick i december, och en överenskommelse på tjänstemannanivå nåddes i början av den månaden.

Grekland har också fått fortsatt ekonomiskt stöd genom investeringsplanen för Europa.

Stödtjänsten för strukturreformer har också fått en särskild uppgift att hjälpa till att samordna åtgärderna i samband med flyktingkrisen i Grekland och att genomföra EU:s stödprogram för den turkcypriotiska gemenskapen.

Regionalpolitik

Genom EU:s regional- och stadspolitik fortsätter man att investera i sysselsättning och tillväxt via projekt i alla former och av alla storlekar samt i infrastruktur som underlättar affärsverksamhet, till exempel bredband och transportnät. Vidare har flera initiativ och strategier införts för att stimulera tillväxt och innovation i större skala, bland annat nya åtgärder för ytterligare hjälp till EU:s regioner att investera i sina nischområden där de är konkurrenskraftiga, s.k. ”smart specialisering”. Genom två pilotprojekt som inleddes 2017 kommer regionerna att kunna arbeta tillsammans med kommissionens expertgrupper i syfte att öka regionernas innovationskapacitet, undanröja hinder för investeringar och förbereda sig för industriella och samhälleliga förändringar. Genom dessa pilotprojekt kommer man att identifiera och öka antalet solida interregionala projekt som kan skapa europeiska värdekedjor på prioriterade områden.

Som en del av EU-agendan för städer, som ska hjälpa dem att göra sin röst hörd vid utformningen av den politik som berör dem, har tolv nya tematiska partnerskap inletts på områden som bland annat rör den cirkulära ekonomin, den digitala övergången, arbetstillfällen och kompetens och stadstransporter. För att underlätta investeringar på dessa områden har kommissionen tillsammans med Europeiska investeringsbanken inrättat en ny tjänst. Genom investeringsstödet för städer ges stöd i form av skräddarsydd finansiell och teknisk rådgivning för städer under de viktigaste etapperna i utformningen och genomförandet av integrerade stadsprojekt. Åtgärdsplaner från tre av partnerskapen har redan offentliggjorts och övriga kommer att offentliggöras under 2018.

EU:s sammanhållningspolitik syftar till att jämna ut skillnaderna i utveckling och minska andra skillnader mellan EU:s länder och regioner. Kommissionen har inlett ett initiativ för att hjälpa mindre utvecklade regioner att komma ikapp. Syftet är att analysera vad som hämmar tillväxten i dessa regioner och att ge rekommendationer och stöd för att frigöra deras tillväxtpotential. Polen och Rumänien är de första medlemsländer som prövar detta initiativ, i två regioner vardera. På grundval av resultaten av pilotprojekten kommer denna modell sedan att överföras till andra regioner med liknande utmaningar.

EU:s yttersta randområden kommer också att omfattas av en ny strategi som inleddes i oktober för ett särskilt, förnyat och förstärkt partnerskap för att göra det bästa möjliga med deras unika tillgångar.

Forskning och innovation

En bedömning av de första åren av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 visade att programmet är på väg att bidra till att skapa arbetstillfällen och tillväxt, angripa våra största utmaningar i samhället och förbättra människors liv. Bara under 2017 uppgick investeringarna genom Horisont 2020 till 8,62 miljarder euro. Stöd lämnades till över 4 900 projekt, med deltagande av flera parter från EU, de 16 associerade länderna i programmet och andra länder i världen. I oktober utlyste kommissionen de sista ansökningsomgångarna för Horisont 2020 och annan verksamhet, med ca 30 miljarder euro tillgängliga för forskare och innovatörer.

Ett sammanlänkat Europa

Den första blandade ansökningsomgången inom fonden för ett sammanlänkat Europa utlystes i februari, med 1,35 miljarder euro för finansiering av transportprojekt. I den blandade ansökningsomgången kombineras bidrag med finansiering från Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska investeringsbanken, nationella utvecklingsbanker eller investerare från den privata sektorn.

För att stödja konkurrenskraftiga, rena och sammanlänkade transporter godkände kommissionen en lista med 152 transportprojekt som får dela på 2,7 miljarder euro i EU-medel inom ramen för fonden för ett sammanlänkat Europa.

Tillväxt och sysselsättning genom jordbruket

EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri står för närmare 44 miljoner jobb och exporterar varor till ett värde på över 130 miljarder euro per år. Den gemensamma jordbrukspolitiken stöder detta med en årlig budget på omkring 59 miljarder euro, som fördelas mellan olika instrument som kompletterar varandra. Under 2017 förde kommissionen ett brett samråd om förenkling och modernisering av den gemensamma jordbrukspolitiken. I detta ingick ett brett offentligt samråd som utmynnade i över 322 000 inlämnade förslag och fler än 1 400 strategiska dokument.

Till följd av detta antogs meddelandet Framtiden för livsmedel och jordbruk i november, med en allmän strategisk inriktning för den kommande utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Meddelandet kommer också att styra debatten om framtidens politik med tanke på förslagen till nästa fleråriga budgetram 2018, utan att det föregriper förslagen.

Skydda haven

Som en del av EU:s arbete med att utforma en global allians för havsfrågor med våra partner i världen stod EU i oktober värd för den fjärde internationella konferensen på temat Vårt hav i Malta. Tusen förkämpar på hög nivå som vill skydda haven utlovade åtgärder för friska och produktiva hav, och följde upp tidigare åtaganden.

Deltagare från regeringar, näringslivet och civilsamhället skrev historia genom att utlova över 7 miljarder euro för friska hav. De åtog sig även att inrätta nya marina skyddsområden med en yta som täcker 2,5 miljoner km2, och för första gången mobiliserades näringslivet i stor skala med syfte att bevara haven. EU tillkännagav åtgärder motsvarande ett värde på 550 miljoner euro när det gäller skydd av haven, havsföroreningar, klimatförändringar, hållbart fiske, sjöfartsskydd och en hållbar blå ekonomi.

Hjälpa små och medelstora företag att hitta ny finansiering, nya partner och nya marknader

Varje år stöder EU fler än 200 000 företag genom olika typer av finansiering, bland annat genom lån, mikrofinansiering, garantier och riskkapital. EU-finansiering är tillgänglig för nystartade företag, entreprenörer och företag oavsett storlek och ekonomisk sektor. Beslutet att tillhandahålla EU-stödd finansiering fattas av lokala finansinstitut, till exempel banker, riskkapitalister och företagsänglar. EU-stödet, ofta som komplement till medel som tillhandahålls av lokala finansinstitut, gör det möjligt för företagen att få mer finansiellt stöd än de annars skulle få.

EU ger också rådgivning och praktiskt stöd till företag. Under 2017 fick över 3 500 småföretag hjälp med sina internationella ambitioner genom nätverket Enterprise Europe Network för att hitta finansiering, nya partner och nya marknader. Nätverket är verksamt i över 60 länder i världen. Där sammanförs experter från över 600 medlemsorganisationer för att hjälpa företag i EU att vara innovativa och växa internationellt.

Investera i människor

Under 2017 firades 60-årsjubileum för Europeiska socialfonden, som hjälper arbetstagare att få kvalifikationer och höja deras kompetens (stöd planeras till 8 miljoner arbetstagare i EU mellan 2014 och 2020).

Fyra år efter inrättandet 2013 ingår fler än 35 länder i den europeiska alliansen för lärlingsutbildning, som är öppen för Eftamedlemmarna och EU:s kandidatländer. Omkring 230 åtaganden har gjorts av berörda parter, inklusive företag och mellanhänder som har förbundit sig att erbjuda fler än 800 000 praktikplatser och en första yrkeserfarenhet. Ett nytt europeiskt nätverk för lärlingar inrättades inom denna ram i juni för att ge unga lärlingar en starkare röst. I oktober lade kommissionen fram ett förslag till en europeisk ram för ändamålsenliga lärlingsutbildningar av god kvalitet, och en ny ErasmusPro-åtgärd inleddes för att stödja längre utlandsvistelser för elever inom den yrkesinriktade utbildningen.

I juli lanserade EU den europeiska klassificeringen för färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken och EU:s kompetensverktyg för personer från länder utanför EU, inklusive asylsökande och flyktingar. Dessa två nya nätverktyg främjar lärande och arbete utomlands i hela EU genom att det förtydligar kompetens och kvalifikationer.

Den 20 december föreslog kommissionen ett nytt direktiv som ska komplettera och modernisera de nuvarande skyldigheterna att informera varje arbetstagare om dennes arbetsvillkor. Det skulle skapa minimistandarder för att säkerställa att alla arbetstagare, även arbetstagare med atypiska anställningsavtal, gynnas av ökad förutsebarhet och tydlighet. Omkring 2–3 miljoner ytterligare arbetstagare med atypiska anställningsavtal skulle omfattas av och skyddas genom förslaget.

Främja digital kompetens

EU främjar initiativ för att öka människors möjligheter att tillägna sig digital kompetens. I mars aviserades ett projekt som ska ge digital kompetens genom praktik för 5 000–6 000 utexaminerade studenter under åren 2018–2020. Investeringar görs i projekt där man utformar utbildning för att förbättra människors kompetens i små och medelstora företag och omskola arbetslösa för jobb i småföretag.

Sammanföra människor

Under 2017 firade EU:s program Erasmus 30-årsjubileum med evenemang i hela Europa. Det som började som ett blygsamt utbytesprogram för högskolestudenter 1987 har nu utvecklats till Erasmus+ för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott.

Under de senaste 30 åren har ca 9 miljoner personer deltagit i många olika typer av Erasmusverksamhet för att vidga sina vyer och få ny kunskap och kompetens genom studier, praktik, lärlingsutbildning, ungdomsutbyten, undervisning och idrott i hela Europa och utanför vår världsdel. Med en budget på över 2,5 miljarder euro kunde cirka 560 000 unga människor och 160 000 lärare från utbildningsinstitutioner och ungdomsorganisationer delta i programverksamheten under 2017. I juni gav medlemsländerna grönt ljus för att genomföra initiativet ErasmusPro, som erbjuder elever och lärlingar inom den yrkesinriktade utbildningen som vill göra en längre arbetsplatspraktik utomlands upp till 50 000 nya möjligheter under de kommande tre åren.

Med hjälp av parlamentet och rådet har kommissionen ökat finansieringen till sysselsättningsinitiativet för unga, det särskilda programmet för EU-stöd, och hjälpt medlemsländerna att mobilisera sin andel av Europeiska socialfonden. Sammanlagt har över 18 miljoner unga människor omfattats av ungdomsgarantin sedan januari 2014, och 11 miljoner har tagit ett erbjudande om arbete eller fått lärlingsutbildning, praktik eller fortsatt utbildning.

Hjälpa unga människor att bli entreprenörer

Erasmus för unga företagare ger blivande europeiska entreprenörer den kompetens de behöver för att starta och framgångsrikt driva ett litet företag i Europa. Nya entreprenörer samlas och utbyter kunskap och företagsidéer med erfarna entreprenörer under 1–6 månader. De nya entreprenörerna får de färdigheter de behöver för att driva ett litet företag samtidigt som värden får nya perspektiv på sitt företag och kunskaper om nya marknader.

Detta program finansieras av EU-kommissionen och genomförs i de deltagande länderna med hjälp av lokala kontaktpunkter med ansvar för företagsstöd (till exempel handelskammare, centrum för nyföretagande och företagskuvöser). Under året deltog över 1 000 blivande entreprenörer i detta mentorsprogram.

Europeiska solidaritetskåren

Sedan starten i december 2016 har snabba åtgärder vidtagits för att få igång Europeiska solidaritetskåren. I maj 2017 föreslog kommissionen en särskild rättslig grund och en budget för de kommande tre åren. I slutet av december hade över 45 000 personer registrerat sig och över 2 500 deltagit i solidaritetskårens verksamhet i Europa. I augusti kom exempelvis 16 volontärer till Norcia i Italien för att hjälpa till med det pågående arbetet med att reparera skador och återuppbygga sociala inrättningar för den lokalbefolkning som drabbades av de svåra vulkanutbrotten i regionen under 2016. Dessutom inleddes Europeiska solidaritetskårens yrkesdel i mitten av 2017. Där planeras att upp till 6 000 unga människor ska erbjudas solidaritetsrelaterad sysselsättning eller praktik under de kommande två åren genom projekt som finansieras via EU:s program för sysselsättning och social innovation, som samordnas av de offentliga arbetsförmedlingarna i Frankrike och Italien.

Skydda människors hälsa och hjälpa ekonomin

I juni antog kommissionen en ny handlingsplan mot antimikrobiell resistens. Handlingsplanen inriktas på det tvärvetenskapliga synsättet ”En värld – en hälsa” och omfattar antimikrobiell resistens både hos människor och hos djur, vilket utgör ett ökat hot som varje år leder till att 25 000 människor dör och till 1,5 miljarder euro i förluster i EU. De första två åren av initiativet Hälsotillståndet i EU utmynnade i enskilda landsrapporter om hälsan för varje medlemsland tillsammans med ett åtföljande kommissionsdokument som kopplade rapporterna till den allmänna EU-agendan. Vid genomförandet av detta initiativ har kommissionen samarbetat med Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Europeiska observationsorganet för hälso- och sjukvård.

En resultatinriktad EU-budget

2017 års EU-budget bidrar till att stimulera nya arbetstillfällen, särskilt för unga människor, och till att öka de strategiska investeringarna. På grundval av åtgärderna under föregående år har fortsatt särskild fokus satts på migrationsutmaningen. Knappt halva budgeten (75 miljarder euro) anslogs till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft, till stöd för forskning och innovation (Horisont 2020), allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom (Erasmus+), små och medelstora företag (EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) och transportinfrastruktur (fonden för ett sammanlänkat Europa). EU-budgeten kompletterade också Europeiska fonden för strategiska investeringar, som har främjat viktiga investeringsprojekt i EU. Jordbrukarna fick omkring 43 miljarder euro. EU bidrog med sammanlagt nästan 6 miljarder euro till ett förstärkt skydd av EU:s yttre gränser och till hanteringen av migrations- och flyktingströmmarna.

I maj föreslog kommissionen finansiering med över 340 miljoner euro för att fram till 2020 skapa 100 000 praktikplatser för unga människor som vill arbeta med solidaritetsverksamhet (volontärtjänst, praktik eller arbete) via Europeiska solidaritetskåren.

Halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) antogs i juni. Syftet med översynen var att uppbåda ytterligare ekonomiska medel för att hantera flyktingströmmarna och säkerhetsriskerna, främja ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och konkurrenskraft samt att öka EU-budgetens förmåga att hantera oförutsedda omständigheter.

Kommissionen har också antagit ett lagförslag om att minska den administrativa bördan för dem som tar emot EU-medel. Den 28 juni offentliggjorde kommissionen ett diskussionsunderlag för att inleda debatten om EU:s framtida finanser.

Resultat på den digitala inre marknaden

Kommissionen har lagt fram alla de 43 viktiga lagstiftningsförslag och politikinitiativ som ska fullborda den digitala inre marknaden och som ingår i strategin för den digitala inre marknaden från maj 2015. I slutet av 2017 hade 24 av dessa initiativ överlämnats till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

I halvtidsutvärderingen, som offentliggjordes i maj 2017, redovisas framstegen, och där beskrivs också ytterligare åtgärder om digitala plattformar, dataekonomi och it-säkerhet. I september lade kommissionen som en del av paketet om tillståndet i unionen fram ett förslag om nya regler beträffande it-säkerhet och det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter inom EU. Ett meddelande om digitala plattformars ansvar för bekämpande av olagligt innehåll på nätet offentliggjordes också i september.

Människor i EU behöver digitala kunskaper på en arbetsmarknad och i ett samhälle i förändring, men 37 % av arbetskraften saknar fortfarande grundläggande digital kompetens. Koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen kommer att bidra till att en miljon unga arbetslösa får utbildning fram till 2020, och EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 kommer att förenkla livet för privatpersoner och företag samt göra det möjligt för myndigheter att erbjuda nya tjänster. Fokus ligger i nuläget på att nå en politisk överenskommelse med Europaparlamentet och rådet om alla förslag.

Under det digitala toppmötet i Tallinn i september hölls diskussioner på hög nivå om hur EU kan ligga i framkant av den tekniska utvecklingen och behålla sin ledande position inom sektorn. Diskussionerna handlade bland annat om rättvis beskattning inom den digitala ekonomin, höjd digital kompetens hos befolkningen och en stark struktur för it-säkerheten i EU. Medlemsländerna kom också överens om att fullborda den digitala inre marknaden senast 2018, investera i digital infrastruktur och eftersträva fri rörlighet för data.

Bättre it-säkerhet i EU

Den digitala tekniken skapar nya möjligheter för människor att nå varandra. Den underlättar utbytet av information och utgör ryggraden i EU:s ekonomi, men den för också med sig nya risker. EU har gjort framsteg med säkerheten på nätet, och från 2018 kommer privatpersoner och företag att kunna åtnjuta ett bättre skydd. Dessa regler kommer också att gälla nya aktörer som erbjuder elektroniska kommunikationstjänster.

EU måste dock bli bättre rustat att hantera den oroväckande ökningen av it-angrepp. I samband med Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen i september föreslog EU-kommissionen ett helhetsgrepp för ökad it-säkerhet. I denna strategi ingår bland annat en stärkt it-säkerhetsbyrå för EU, en plan för samordnade insatser mellan medlemsländerna i händelse av it-angrepp och ett nytt EU-omfattande system för it-säkerhetscertifiering som ska säkerställa att produkter och tjänster i den digitala världen är säkra att använda. För första gången sätter EU-kommissionen också fokus på it-försvar, vilket återspeglar kommissionens förnyade åtagande om en europeisk säkerhets- och försvarsunion.

Frigörande av den fulla potentialen hos EU:s dataekonomi

Det uppskattas att 10,4 miljoner människor kommer att vara sysselsatta inom EU:s dataekonomi 2020. EU-kommissionen har föreslagit nya regler som ska styra det fria flödet av andra uppgifter än personuppgifter. Tillsammans med de befintliga reglerna om personuppgifter kommer de nya åtgärderna att göra att man kan lagra och behandla sådana uppgifter i EU. Detta kommer att stärka konkurrenskraften hos företagen i EU och modernisera de offentliga tjänsterna på en effektiv inre marknad för datatjänster i EU. Borttagna begränsningar för datalokalisering är en viktig faktor för dataekonomin, och detta kan öka intäkterna kring sakernas internet till 112 miljarder euro och öka EU:s BNP med 4 % fram till 2020.

Om man blickar framåt ska EU investera för att göra Europa till ett centrum i världsklass för högpresterande datorsystem där man kan analysera stora mängder data i realtid. EU håller också på att lägga grunden för ett flaggskeppsinitiativ på en miljard euro inom kvantteknik 2018.

Rättvis konkurrens inom ekonomin för digitala plattformar

Digitala plattformar lyder under EU:s regler på områden som konkurrens och konsumentskydd. Detta skapar tillit, både för företagen och för allmänheten. EU kommer att se till att dessa regler tillämpas när det är påkallat.

I maj 2017 antogs ett beslut som ska göra de åtaganden som utlovats av Amazon rättsligt bindande. Detta ska åtgärda preliminära konkurrensfrågor som gäller ett antal klausuler i Amazons distributionsavtal med e-bokförlag i EU. I juni bötfällde EU-kommissionen Google med 2,42 miljarder euro för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden som sökmotor genom att främja sin egen prisjämförelsetjänst på ett otillbörligt sätt.

Bättre uppkopplingsmöjligheter

EU har godkänt ett program om att upprätta allmänna wi-fi-surfpunkter i 6 000–8 000 samhällen i EU. Initiativet WiFi4EU omfattar 120 miljoner euro och kommer att ge uppkopplingsmöjligheter via wi-fi på allmänna platser som parker, torg, offentliga byggnader, bibliotek, vårdinrättningar och museer.

WiFi4EU utgör en del av ett långtgående åtgärdspaket som antogs av EU-kommissionen i september 2016 och syftar till att möta det växande behovet av uppkoppling och stärka konkurrenskraften i EU. I paketet ingår också en handlingsplan som ska främja utbyggnaden av högkvalitativa 5G-nätverk i EU.

Ett viktigt steg mot detta mål togs i maj 2017 när Europaparlamentet och rådet antog ett beslut som syftar till att säkerställa att 700 MHz-bandet för trådlösa bredbandstjänster finns tillgängligt 2020.

Moderniseringen av EU:s nuvarande teleregler (förslaget till en europeisk kodex för elektronisk kommunikation) ska ge ett bättre regelverk som ska stimulera investeringar i högkvalitativ infrastruktur i EU-länderna.

Slopade roamingavgifter

Avgifterna för mobil roaming slopades den 15 juni 2017. Detta innebär att personer som reser inom EU kan ringa, skicka SMS eller surfa på mobilen för samma pris som de betalar i hemlandet.

Åtkomst till digitalt innehåll

Från 2018 kommer boende i EU att få tillgång till betalda tjänster för digitalt innehåll var de än befinner sig i EU. De nya regler som antogs i juni 2017 innebär att konsumenter som har betalat för tjänster för digitalt innehåll i sitt hemland kommer att få tillgång till tjänsterna när de besöker andra EU-länder. Leverantörer av okodade tjänster, exempelvis sådana som tillhandahålls av viss public service-radio/tv, kommer att kunna dra nytta av förordningen förutsatt att abonnenternas bosättningsland verifieras.

I juli godkändes EU-lagstiftning som ska hjälpa miljontals människor med blindhet och andra läsnedsättningar att få bättre tillgång till böcker, som en del av den pågående moderniseringen av EU:s upphovsrättslagstiftning. De nya EU-reglerna träder i kraft i oktober 2018.

I november nådde rådet och kommissionen en politisk överenskommelse om att avskaffa omotiverad geoblockering för konsumenter som vill köpa produkter eller tjänster över nätet i EU. De nya reglerna kommer att stärka e-handeln, till fördel för både konsumenter och företag.

Ledarskap inom högpresterande datorsystem i EU

EU:s förklaring om högpresterande datorsystem, som syftar till finansiellt stöd av nästa generations högpresterande datainfrastruktur, undertecknades i mars av ministrar från sju länder (Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Portugal). Belgien, Bulgarien, Grekland, Kroatien, Schweiz och Slovenien undertecknade senare under året.

Delning av data för bättre forskning

Det nya europeiska öppna forskningsmolnet som inrättades 2017 kommer att ge EU:s 1,7 miljoner forskare och 70 miljoner yrkesverksamma inom naturvetenskap och teknik en virtuell miljö där de kan lagra, dela och återanvända data mellan olika ämnesområden och över gränserna. Horisont 2020 bidrar med över 260 miljoner euro till utvecklingen av molnet.

Utbildning

Kommissionen införde 2017 ett verktyg som skolor kan använda sig av för att själva bedöma sin digitala kapacitet. Genom verktyget kan de få stöd till att utveckla och förbättra användningen av teknik i undervisningen och i lärandet. I december hade 650 skolor från 14 länder deltagit i pilotprojektet med verktyget, som kallas Selfie. Selfie kommer att göras tillgängligt för skolorna i EU under 2018.

E-förvaltning

Ett förslag lades fram i maj om en gemensam digital ingång som ska ge privatpersoner och företag enklare tillgång till högkvalitativ information, administrativa förfaranden och hjälptjänster på nätet. Den gemensamma digitala ingången kan bidra till besparingar på över elva miljarder euro för företag och tidsbesparingar på upp till 855 000 timmar för privatpersoner.

Privatpersoner och företag kan nu söka efter information om företag som finns registrerade i alla EU-länder samt Island, Liechtenstein och Norge. Företagsregistrens sammankopplingssystem är en kontaktpunkt för privatpersoner, företag och jurister i EU. Den utgör en del av den europeiska e-juridikportalen och är en gemensam insats från EU-länderna och kommissionen. Systemet ger allmänheten tillgång till information om företag i de deltagande länderna, och det säkerställer att alla europeiska företagsregister kan kommunicera med varandra på ett tryggt och säkert sätt. Det yttersta målet med systemet är att stärka förtroendet för den inre marknaden genom att skapa öppenhet och tillhandahålla aktuell information samt att minska onödiga bördor för företagen. Från lanseringen i juni till årsslutet användes sammankopplingssystemet för över 139 000 sökningar på företag.

I juli lanserades även systemet för elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter. Den här nya it-plattformen sammankopplar ca 15 000 socialförsäkringsinstitut i EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, och gör det enklare att upptäcka felaktigheter och bekämpa bedrägerier. De nationella socialförsäkringsinstituten kommer att använda standardiserade elektroniska dokument på sina egna språk, vilket säkerställer att de uppgifter som utbyts är korrekta och fullständiga. Det nya verktyget kommer också att vara till nytta för personer som har bott och arbetat i flera av de deltagande länderna, genom att deras sociala förmåner kan beräknas enklare och snabbare.

I oktober kom EU-länderna överens om att följa en gemensam strategi för tillhandahållande av offentliga tjänster på nätet, även över gränserna och mellan olika politikområden. Detta kommer att bidra till minskad byråkrati för privatpersoner och företag, exempelvis när de ska begära ut intyg, registrera sig för tjänster och lämna in skattedeklarationen.

Finansiering av uppkoppling och digitalt företagande

De europeiska struktur- och investeringsfonderna och EU:s sammanhållningspolitik bidrar på ett avgörande sätt till målen för den digitala inre marknaden. I linje med medlemsländernas och regionernas skräddarsydda strategier för digital tillväxt avsätts över 20 miljarder i medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till att främja digitala uppstartsföretag. Detta ger små och medelstora företag möjlighet att ta del av fördelarna med digitaliseringen, hjälper offentliga förvaltningar att arbeta mer effektivt och tillhandahålla snabbare och bättre tjänster till privatpersoner och företag samt ser till att mindre utvecklade områden får tillgång till bredband till ett rimligt pris. I november 2017 inrättades ett EU-nätverk av enheter för bredbandskompetens som ska främja utbyggnaden av snabbt bredband och bidra till att överbrygga det digitala glappet mellan städer och landsbygd. Enheterna finns tillgängliga på regional och nationell nivå och ska tillhandahålla information och hjälp i fråga om utbyggnaden av bredband. Arbetet fortsatte under året med att leverera bredband till 18 miljoner invånare på landsbygden fram till 2020.

Digital hälsa och vård

I mars inrättades de 24 första europeiska referensnätverken för sällsynta och komplicerade sjukdomar, som för samman över 900 specialistenheter från 300 sjukhus i 25 EU-länder och Norge. Dessa nätverk är inriktade på sällsynta och komplicerade sjukdomar som kräver mycket specifika behandlingar samt samlade kunskaper och resurser. De kommer att arbeta med en rad tematiska områden, bland annat bensjukdomar, barncancer och immunbrist.

Digitaliseringens påverkan på finanssektorn

Tekniken håller på att förvandla finanssektorn. Finanssektorn är världens största användare av it-produkter och it-tjänster, och kommer därför att ha nytta av den nya generationens teknik för databehandling, lagring, mobiler och autentisering samt sociala nätverk, artificiell intelligens och distribuerade system. Nya affärsmodeller håller på att växa fram som kan bidra till att förverkliga EU:s inre marknad för finansiella tjänster, där förhållandet mellan kunder och leverantörer inte längre begränsas av fysiska avstånd eller ens språkskillnader. Detta har gett upphov till viktiga politiska och regleringsmässiga frågor om EU:s politik för finansiella tjänster, som har behandlats i ett brett offentligt samråd om behovet av konkreta åtgärder på EU-nivå.

Digital teknik på väg

I Rom anordnades den 23 mars Digital Day där 29 länder (EU-länder och EES-länder) undertecknade en avsiktsförklaring om att inrätta ett regelverk för gränsöverskridande försök med uppkopplad automatiserad körning, som bygger på harmoniserade regler om dataåtkomst, ansvarsskyldighet och uppkoppling. Länderna enades om att intensifiera samarbetet kring provning av automatiserad vägtransport på platser nära landsgränser, och de samarbetar nu med näringslivet för att omsätta denna överenskommelse i praktiken. EU-kommissionen arbetar nu med att främja uppkopplade transportkorridorer över landsgränserna.

I maj lade EU-kommissionen fram förslag om moderniserad rörlighet och transport i EU. Europa på väg är en rad initiativ som ska göra trafiken säkrare; ge rättvisare vägavgifter; minska koldioxidutsläpp, luftföroreningar och trafikstockningar; minska byråkratin för företag; bekämpa olaglig anställning samt säkerställa rimliga villkor och viloperioder för arbetstagarna. EU-kommissionen främjar också smidiga rörlighetslösningar som ska förenkla resandet i Europeiska unionen. Ett exempel är förslaget om att säkerställa att tullsystemen samverkar med varandra så att människor kan köra i hela EU utan att behöva bekymra sig om olika administrativa formaliteter. Gemensamma specifikationer för uppgifter om kollektivtrafiken kommer också att ge resenärerna möjlighet att planera sina resor bättre och ta den bästa resvägen, även över landsgränserna.

Drönarteknik

En plan för att göra användningen av drönare i det undre luftrummet trygg, säker och miljövänlig lades fram i juni. Drönarhanteringssystemet U-Space täcker till en början höjder på upp till 150 meter och kommer att bana väg för utvecklingen av en stark och dynamisk marknad för drönartjänster i EU. Registrering av drönare och drönaroperatörer, deras e-identifiering och ett system för fastställande av virtuella gränser runt ett område (geofencing) ska finnas på plats 2019.

Säkrare kundautentisering vid elektroniska betalningar

Ett av de viktigaste målen i EU:s digitala politik 2017 var att höja säkerheten vid elektroniska betalningar. I november införde EU-kommissionen därför ett antal säkerhetskrav som leverantörer av betalningslösningar, exempelvis banker eller andra betalningsinstitut, måste uppfylla när de hanterar betalningar eller tillhandahåller betalningsrelaterade tjänster.

En modern och långtgående energiunion

EU:s övergång till ett koldioxidsnålt samhälle håller på att bli verklighet. Tack vare de framsteg som gjorts under 2017 är EU på god väg att genomföra energiunionen och få till stånd arbetstillfällen, tillväxt och investeringar. Två år efter det att strategin infördes har EU-kommissionen lagt fram alla de huvudsakliga förslag som behövs för att man ska kunna öka energieffektiviteten, stödja EU:s ledarskap i fråga om klimatåtgärder och förnybar energi samt ge energikonsumenterna rättvisa villkor.

Tredje rapporten om tillståndet i energiunionen, som offentliggjordes i november 2017, visar att EU är på god väg att uppnå klimat- och energimålen för 2020. Den slutliga energianvändningen ligger redan under målen för 2020. Dessutom har utsläppen av växthusgaser minskat med 23 % sedan 1990, samtidigt som EU:s ekonomi har växt med 53 %. Den här trenden visar att EU:s åtgärder för att minska utsläppen går hand i hand med ekonomisk tillväxt. Tack vare energin från förnybara källor, som redan utgör över 16 % av energimixen, är EU på god väg att nå sitt mål på 20 % år 2020. I mars 2017 hade elva medlemsländer redan nått sina nationella mål för 2020.

Det gjordes betydande framsteg under 2017 med paketet om ren energi för alla i EU, som lades fram i november 2016, och en preliminär överenskommelse om energiprestanda i byggnader nåddes. I och med att Europeiska unionens råd enades om en allmän hållning till sju av de åtta förslagen i december, och Europaparlamentet förväntas redovisa sin position om alla åtta förslagen i början av 2018, är en politisk överenskommelse om de andra frågorna nu inom räckhåll. Konsumenterna i EU kommer att få fler valmöjligheter i fråga om energiförsörjning, tillgång till pålitliga verktyg för jämförelse av energipriser och möjligheten att framställa och sälja sin egen el.

Initiativet för ren energi för EU:s öar lanserades i maj och syftar till att hjälpa öarna i EU att minska sitt beroende av importerad energi. Detta ska ske genom att man utnyttjar sina egna förnybara energikällor på ett bättre sätt och rör sig mot modernare och mer innovativa energisystem. Detta kommer att ge minskade energikostnader, bättre luftkvalitet och lägre växthusgasutsläpp.

Inga regioner ska hamna på efterkälken i omställningen till en fossilfri ekonomi. I december lanserades en ny plattform som ska bidra till utvecklingen av projekt och långsiktiga strategier i kolregioner. Den ska bidra till att få igång övergångsprocessen och vara till stöd vid mötandet av miljömässiga och sociala utmaningar.

Energieffektivitet

En överenskommelse om tydligare regler om energimärkning undertecknades i mars, där man bland annat satte nya gränser för produktinformationskategorierna för att återspegla de senaste årens framsteg. Tillsammans med ekodesign kan den reviderade energimärkningen spara hushållen omkring 500 euro per år.

Förutom den politiska överenskommelsen om nya regler för förbättrade energiprestanda i byggnader gjordes det under 2017 också en översyn av riktlinjerna för hur avtal om energiprestanda ska redovisas i nationalräkenskaperna. Detta kommer att göra det enklare att investera i förbättrad energieffektivitet för skolor, sjukhus och andra offentliga byggnader, som utgör över 10 % av EU:s totala byggnadsbestånd.

Initiativet europeiskt lokalt energistöd lanserades i maj av Europeiska investeringsbanken. Det kommer att hjälpa regionala myndigheter att förbereda projekt för energieffektivitet och förnybar energi.

I september undertecknade alla EU-länder förklaringen om e-energi i Tallinn, som ska uppmuntra till samarbete mellan medlemsländerna och den privata sektorn när det gäller utveckling av en bred strategi för digitaliseringen av energi.

EU offentliggjorde en rapport i november om de framsteg som EU-länderna gjort mot de nationella energieffektivitetsmålen för 2020. Ett av de viktigaste resultaten var att trots att energianvändningen ökade 2015, delvis på grund av en kall vinter och låga bränslepriser, var EU fortfarande på rätt spår för att möta energieffektivitetsmålet för 2020.

Energitrygghet, solidaritet och förtroende

Tryggad energiförsörjning för konsumenterna i EU är en av hörnstenarna i energiunionen. Nya regler trädde i kraft den 1 november, precis innan vintersäsongen, som ska bidra till bättre samordning mellan EU-länderna samt snabbare och effektivare hantering av eventuella gasförsörjningskriser. Medlemsländerna måste nu hjälpa sina grannar i händelse av allvarliga kriser så att hushållen inte lämnas ute i kylan.

Lettland konkurrensutsatte sin gasmarknad i april, som en del av en bredare insats för utveckling av diversifierade och säkra gasmarknader i Baltikum, vilket innebär att konsumenterna inte längre behöver förlita sig på en enda leverantör.

Det fjärde ministermötet om kommissionens initiativ om central- och sydosteuropeiska energiförbindelser utgjorde ett historiskt ögonblick för hela regionen. Ministrarna undertecknade ett samförståndsavtal om bland annat en gemensam strategi om elmarknader, energieffektivitet och utveckling av förnybar energi. En överenskommelse nåddes om hur man senast i slutet av maj 2018 ska hitta en lösning på hur man bäst synkroniserar det baltiska elnätet med nätet på den europeiska kontinenten.

Kärnsäkerhet är en fortsatt topprioritering för EU. I maj 2017 offentliggjorde EU sin första rapport om säker och ansvarsfull förvaltning av radioaktivt avfall och utbränt kärnbränsle i EU. I rapporten ges en tydlig bild av det nuvarande läget, där man konstaterar att standarderna i EU har förbättrats. Man lyfter också fram viktiga områden där det behövs ytterligare förbättringar och insatser. När det gäller utvecklingen på internationell nivå hölls bland annat ett högnivåseminarium om internationellt kärnsamarbete mellan EU och Iran den 28 februari och 1 mars i Bryssel.

En helt integrerad inre marknad för energi

Arbetet med en inre marknad där ren energi kan flöda fritt och säkert fortsätter. Den tredje rapporten om tillståndet i energiunionen bekräftade att energiövergången inte är möjlig om inte infrastrukturen anpassas till behoven i framtidens energisystem. Stora framsteg har gjorts, men det finns fortfarande hinder, särskilt på elområdet. För att ta itu med detta antog EU-kommissionen i november ett meddelande om ett mål på 15 % sammanlänkning mellan elnäten år 2030. Kommissionen offentliggjorde också den tredje listan med projekt av gemensamt intresse, som innehåller 173 viktiga projekt i EU. För första gången finns fyra projekt för gränsöverskridande koldioxidnät med på listan.

EU har till stöd för genomförandet av projekten investerat 1,7 miljarder euro i 96 infrastrukturprojekt för el, gas och smarta nät med hjälp av Fonden för ett sammanlänkat Europa, som ställer 5,35 miljarder euro till förfogande till energiprojekt mellan 2014 och 2020. Genom fonden frigjorde EU i april 800 miljoner euro till projekt på området infrastruktur för el, gas och smarta nät.

EU har fortsatt att arbeta med sammanlänkningen av elnät och gasledningar mellan medlemsländerna, bland annat genom upprättandet av en nordlig gasförbindelse mellan Norge och Polen genom Danmark samt Celtic Interconnector, som sammanlänkar de franska och irländska elnäten. Man har även arbetat för att undanröja hinder för det fria flödet av gas i centrala och sydöstra Europa. EU kommer också att investera 101,4 miljoner euro i bygget av en terminal för flytande naturgas i Krk i Kroatien.

EU gjorde under 2017 en uppföljning av branschutredningen om nationella kapacitetsmekanismer. Man undersökte i synnerhet huruvida sådana mekanismer kan säkerställa tillräcklig elförsörjning utan att snedvrida konkurrensen eller handeln på den inre marknaden. Vissa EU-länder har infört kapacitetsmekanismer för att garantera att försörjningen alltid är tillräcklig. EU arbetar nu tillsammans med medlemsländerna för att säkerställa att befintliga och planerade åtgärder överensstämmer med reglerna för statligt stöd.

På det internationella planet lade EU-kommissionen fram ett förslag om villkoren för ett mandat att förhandla med Ryssland om driftsprinciperna för projektet Nord Stream 2, som ska sammanlänka ryska gasleveranser med EU:s marknad.

För att förbättra funktionssättet hos EU:s inre energimarknad och stärka solidariteten mellan medlemsländerna föreslog EU-kommissionen i november gemensamma regler för gasledningar som kommer in på EU:s inre gasmarknad.

Utfasning av fossila bränslen i ekonomin

Fortsatta globala klimatåtgärder

Under året fortsatte EU att uppmuntra till internationella åtgärder mot klimatförändringarna. I juni tillkännagav USA sin avsikt att dra sig ur det globala klimatavtal som man enades om i Paris 2015. Som en följd av detta bekräftade EU och internationella partner åter sitt gemensamma åtagande att till fullo genomföra Parisavtalet, som syftar till att begränsa den globala temperaturökningen till under 2 °C jämfört med förindustriell nivå.

Tillsammans med 79 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet uppmanade EU världssamfundet att fortsätta verka för genomgripande åtgärder mot klimatförändringarna. I september anordnades i Montreal i Kanada ett ministermöte gemensamt av EU, Kanada och Kina, som samlade länder från hela världen i syfte att påskynda övergången till en koldioxidsnål global ekonomi.

EU fortsatte att bedriva internationella förhandlingar för utveckling av de förfaranden och riktlinjer som krävs för att omsätta Parisavtalet i praktiken, i synnerhet under FN:s klimatförändringskonferens i Bonn i november.

Vid toppmötet One Planet i december, med Frankrikes president Emmanuel Macron som värd i Paris, lade EU-kommissionen fram sin nya handlingsplan för planeten med tio reforminitiativ för en modern ekonomi och ett rättvist samhälle.

Till exempel tillkännagav EU-kommissionen investeringar inom tre utvalda områden inom ramen för EU:s yttre investeringsplan, som ska mobilisera minst 44 miljarder euro i hållbara investeringar för Afrika och de europeiska grannskapsländerna fram till 2020. Dessa områden förväntas generera upp till nio miljarder euro i investeringar fram till 2020.

EU står alltjämt bakom det kollektiva globala målet att mobilisera 100 miljarder dollar per år från en mängd olika källor under perioden 2020–2025 för att finansiera klimatåtgärder i utvecklingsländerna. EU kommer också att fortsätta att öka sin finansiering av åtgärder för anpassning till klimatförändringarna. År 2016 bidrog EU och EU-länderna med totalt 20,2 miljarder euro till klimatfinansiering, vilket är en ökning på över 15 % sedan 2015.

Uppfyllande av EU:s åtaganden enligt Parisavtalet

EU leder internationella insatser för en global utfasning av fluorkolväten, som är farliga växthusgaser som ofta används i värme- och kylanläggningar. Ett stopp för de snabbt ökande utsläppen av fluorkolväten, som är tusentals gånger kraftigare än koldioxid, skulle bidra stort till att temperaturmålet i Parisavtalet uppnås. Nära 200 länder enades i Kigali i Rwanda i oktober 2016 om en gradvis begränsning av sin produktion och användning av dessa gaser. I november 2017 såg EU-länderna till att överenskommelsen trädde i kraft, och den kommer att tillämpas från januari 2019. EU fick ta emot en utmärkelse för politiskt ledarskap för sin roll i antagandet av överenskommelsen.

På hemmaplan har man enats om alla viktiga förslag som krävs för att uppfylla EU:s åtagande om att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 40 % fram till 2030. Bland förslagen finns en översyn av EU:s utsläppshandelssystem, nationella utsläppsmål för medlemsländerna, integrering av markanvändningssektorn i EU:s klimatlagstiftning och åtgärder för minskade utsläpp från luftfarten.

I november nådde Europaparlamentet och rådet en preliminär överenskommelse om att se över EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020. Den här reformen av EU:s viktigaste verktyg för en kostnadseffektiv minskning av växthusgasutsläppen kommer att hjälpa EU att fullfölja många av sina åtaganden om att minska utsläppen med minst 40 % fram till 2030.

Översynen kommer att medföra stora förändringar av systemet, så att man snabbare kan få till stånd minskade utsläpp, ett minskat överskott av utsläppsrätter på koldioxidmarknaden, ytterligare skyddsåtgärder som vid behov ska skydda EU:s industri mot risken för koldioxidläckage och flera stödmekanismer som ska hjälpa industri- och kraftsektorerna att möta de innovations- och investeringsutmaningar som uppstår vid övergången till en koldioxidsnål ekonomi.

EU antog också åtgärder för att skydda miljöintegriteten i EU:s utsläppshandelssystem när EU:s regelverk slutar gälla i Storbritannien på grund av utträdet ur unionen.

Internationella civila luftfartsorganisationen nådde en överenskommelse om en global marknadsbaserad åtgärd som syftar till att stabilisera utsläppen från internationell luftfart på 2020 års nivåer genom ett system med kompensation. Med anledning av detta ändrade EU sitt utsläppshandelssystem för att begränsa den geografiska omfattningen till flyg inom Europa. Detta gör att luftfartssektorn kan fortsätta att bidra till EU:s klimatmål och till ett smidigt genomförande av denna globala marknadsbaserade åtgärd.

Genom att sammanlänka EU:s utsläppshandelssystem med liknande system utökas marknaden för minskning av växthusgasutsläpp, vilket i sin tur sänker kostnaderna för bekämpning av klimatförändringarna. EU och Schweiz undertecknade en överenskommelse i november om att sammanlänka sina system. Det här är den första överenskommelsen i sitt slag för EU och mellan två parter i Parisavtalet om klimatförändringarna. EU och Kina stärker dessutom samarbetet kring koldioxidmarknader före lanseringen av Kinas egna utsläppshandelssystem.

I december nåddes en politisk överenskommelse om förordningen om ansvarsfördelning beträffande minskade utsläpp i samband med transporter, byggnader, avfall och jordbruk i enlighet med EU:s klimatmål för 2030. En överenskommelse nåddes också om nya regler för redovisning av utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De nya reglerna innebär att mark och skog får en viktigare roll som koldioxidsänkor och kommer att främja produktiv och hållbar användning av dessa resurser, vilket leder till att den biobaserade ekonomin stärks och klimatsmart jordbruk främjas ytterligare.

Övergången till ren, konkurrenskraftig och uppkopplad rörlighet

EU-kommissionen lanserade en rad förslag för en modernisering av EU:s rörlighets- och transportsektor under 2017. Förslagen syftar till att stödja sektorn i övergången till ren energi och digitalisering, samtidigt som en konkurrenskraftig och socialt inkluderande sektor säkerställs.

Paketet Europa på väg lades fram i maj. De huvudsakliga målen i paketet är att göra trafiken säkrare och minska koldioxidutsläpp, luftföroreningar och trafikstockningar.

I november kom ett ytterligare åtgärdspaket som syftar till att stimulera innovation inom ny teknik och affärsmodeller samt uppmuntra till effektivare användning av alla transportsätt när det gäller varutransporter. Bland åtgärderna ingår ett förslag om nya utsläppsmål för personbilar och lätta lastbilar, som ska bidra till en snabbare övergång till utsläppssnåla och utsläppsfria fordon. Enligt förslaget ska koldioxidutsläppen för nya personbilar och lätta lastbilar som säljs i EU vara 30 % lägre år 2030 jämfört med 2021.

Kommissionen lanserar ett antal initiativ för ren, uppkopplad och konkurrenskraftig rörlighet. Fler elfordon i EU innebär att efterfrågan på batterier kommer att öka betydligt. Kommissionen arbetar därför för att skapa en batteriallians för EU, som ska sammanföra medlemsländerna och industrier som är verksamma inom batterivärdekedjan. Alliansen ska lanseras i februari 2018 vid industriforumet för ren energi.

Införlivande av klimatåtgärder i politiken

Till stöd för EU:s övergång till en mer hållbar och koldioxidsnål framtid godkände EU-kommissionen ett investeringspaket på 222 miljoner euro från EU-budgeten inom ramen för Life-programmet, som är ett program för miljö och klimatpolitik. Detta kommer att mobilisera ytterligare investeringar på totalt 379 miljoner euro till 139 nya projekt i 20 EU-länder. Projekten kommer att hjälpa EU-länderna i övergången till en mer cirkulär ekonomi och kommer att stödja genomförandet av EU:s handlingsplan för naturen. Finansieringen kommer bland annat att bidra till bättre anpassningsförmåga för en av Europas mest trafikerade vattenvägar, Scheldes flodmynning i Belgien. Andra projekt har som mål att utveckla verktyg för att förutsäga sandstormar i öknar och motverka värmeö-effekten i städer.

Ny industripolitik i EU

Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, aviserade i sitt tal om tillståndet i unionen i september en ny industripolitisk strategi inriktad på att ge näringslivet i EU goda förutsättningar att fortsätta skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. Den omfattar alla befintliga och nya initiativ i en övergripande strategi med tydliga uppgifter framöver för alla inblandade aktörer.

Den fria handeln med varor och tjänster i praktiken

De flesta produkter i handeln mellan EU-länderna omfattas av harmoniserade regler. Detta innebär att produktstandarderna är samma för alla och att det inte finns några hinder för handeln med dem över gränserna. När det inte finns några gemensamma regler gäller principen om ömsesidigt erkännande. Detta innebär att om en vara är godkänd för försäljning i ett EU-land är den godkänd för försäljning i alla. Detta fungerar dock inte alltid så bra som det borde i praktiken, eftersom varor kan stoppas vid gränsen trots att det råder fri handel i alla länder på den inre marknaden. I ett nytt förslag tänker man sig att säljare i ett EU-land ska få använda ett intyg om ömsesidigt erkännande för att bevisa att produkten uppfyller alla krav i ett annat EU-land. Förslaget har utformats parallellt med ett annat om att stärka marknadsövervakningen för att de nationella myndigheterna ska kunna kontrollera varor som säljs i landet bättre.

EU har fortsatt fokus på att göra den inre marknaden bättre för människor och företag. Det finns dock fortfarande hinder mot att starta eller utveckla företag, och de kan vara orsak till högre priser och begränsade valmöjligheter för konsumenterna. För att ändra på detta och skapa fler arbetstillfällen och ökad tillväxt måste EU-länderna utnyttja den inre tjänstemarknadens potential bättre.

Ett åtgärdspaket som kan göra det lättare för företag och yrkesfolk att tillhandahålla tjänster till vem som helst i EU presenterades 2017. Här ingår ett nytt europeiskt e-tjänstekort, ett förenklat elektroniskt förfarande för de formaliteter som krävs för att leverantörer av företags- och byggtjänster ska få tillhandahålla tjänster utomlands. Ett annat förslag är inriktat på att se till att EU-ländernas krav på de reglerade yrkena är proportionerliga och berättigade.

Incitament för upphandling och innovation

För att stärka den inre marknaden och som en del av det ständiga arbetet på att stimulera investeringar i EU lade kommissionen fram ett förslag i oktober om offentlig upphandling i och för EU. Förslaget innehåller en strategi för effektivare och hållbarare offentlig upphandling som också ska dra full nytta av digital teknik för att förenkla och påskynda förfarandena.

I ett försök att uppmuntra företagen, särskilt de små, medelstora och nystartade, att investera i innovation och kreativitet föreslog kommissionen också åtgärder för att se till att de immateriella rättigheterna är säkert skyddade. Åtgärderna kommer att stärka EU:s kollektiva förmåga att fånga de ”storhandlare” bakom förfalskade varor och piratkopierat innehåll som skadar företagen och sysselsättningen. De kommer också att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet på sådana områden som läkemedel och leksaker. Ett föreslaget licensieringssystem för patent förväntas vidare stödja utbyggnaden av teknik som möjliggör sammankoppling och uppkoppling (sakernas internet), från smarta telefoner till uppkopplade bilar.

Finansiella tjänster – bättre produkter och större valmöjligheter för konsumenter

EU är fast beslutet att utveckla en djupare och rättvisare inre marknad, bland annat med hjälp av digital teknik. När det gäller finansiella tjänster innebär detta skarpare konkurrens och bättre valmöjligheter, så att konsumenterna får lägre priser och bättre kvalitet, oavsett om de köper finansiella tjänster, till exempel bankkonton, bilförsäkringar, penningöverföringar och pensioner, från utlandet eller i hemlandet. De som säljer finansiella tjänster bör också kunna dra fördel av hela EU-marknaden.

Därför har kommissionen lanserat handlingsplanen för finansiella tjänster till konsumenter, som handlar om var det krävs ytterligare insatser för att ge konsumenterna mer för pengarna. Planen syftar bland annat till att göra det lättare för bilförare att ta med sin bonus på försäkringen utomlands, att minska avgifterna för gränsöverskridande transaktioner med andra valutor än euro och att minska de rättsliga krav och regelverk som försvårar för företag som vill expandera utomlands.

Konsumenterna i EU kommer snart att ha större valmöjligheter när de sparar till pensionen tack vare kommissionens planer på att skapa en ny typ av pensionsprodukter. I dag är marknaden för privata pensioner i EU fragmenterad och ojämn. Den föreslagna nya typen av frivillig privat pension kommer att göra det möjligt för konsumenterna att komplettera sitt pensionssparande och samtidigt ha ett bra konsumentskydd.

Framgångsrikt jobbsökande och trygga, lagliga arbeten

Den inre marknaden för arbetstagare fungerar bäst när människor kan hitta jobb som passar dem i andra EU-länder. Viktiga framsteg gjordes under året med att utöka Eures (den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet), som erbjuder arbetssökande, arbetstagare och arbetsgivare gratis hjälp med att söka jobb eller personal överallt i EU. Under 2018 kommer nätverket att öppnas för fler partner, till exempel privata arbetsförmedlingar, och fler jobb och CV:n kommer att annonseras på portalen.

EU fortsätter också att skydda människors hälsa och säkerhet på jobbet. Cancerframkallande ämnen och mutagener var i blickfånget för ett nytt lagstiftningsförslag 2017 som syftar till att sänka yrkesexponeringen för sju ämnen, till exempel använda motoroljor och trikloretylen. Ett förslag från 2016 om 13 andra ämnen godkändes av Europaparlamentet i oktober.

Kommissionen hjälpte vidare EU-länderna att tillämpa reglerna om fri rörlighet för arbetstagare, samtidigt som arbetet på att revidera reglerna om utstationering av arbetstagare och göra dem ändamålsenliga för framtiden fortsatte. Reglerna skyddar rättigheterna för arbetstagare när deras arbetsgivare skickar dem på jobb under en begränsad tid i ett annat EU-land. De reviderade reglerna bör fastställa principen om lika lön för lika arbete på samma plats, stärka rättvisa villkor och social hållbarhet på den inre marknaden och gynna både företag och arbetstagare genom att bidra till att skapa lika villkor. I oktober enades Europeiska unionens råd om en allmän strategi för att revidera direktivet, och i november inledde parlamentet och rådet förhandlingar för att nå en överenskommelse. Förhandlingarna pågick fortfarande i slutet av 2017.

I parlamentet och rådet fortsatte vidare arbetet på att nå en överenskommelse om kommissionens förslag från 2016 om att modernisera reglerna för samordningen av de sociala trygghetssystemen. Förslaget syftar till att säkerställa att reglerna är rättvisa, tydliga och lättare att tillämpa, vilket gynnar gränsgångare i EU och skattebetalare.

Regler som följs och förfaranden som görs enklare

Inremarknadsregler för både enskilda och företag kan bara utnyttjas fullt ut om de gemensamt överenskomna reglerna är ändamålsenliga och tillämpas riktigt i hela EU. Därför måste tillförlitlig marknadsinformation finnas till hands direkt när den behövs och stöd direkt när problem uppstår. Portalen Ditt Europa hjälpte enskilda och företag att hitta praktisk information om sina rättigheter på den inre marknaden mer än 20 miljoner gånger 2017. Under året svarade Ditt Europa – Rådgivning på mer än 22 000 frågor om lagstiftningen om den inre marknaden, och Solvit hanterade mer än 2 000 konkreta ärenden där enskilda och företag hade problem med myndigheterna i EU. Baserat på förfrågningarna informerar Solvit vidare kommissionen om områden där tillämpningen av EU-lagstiftningen behöver förbättras.

I maj lade kommissionen fram förslag på en gemensam digital ingång för att ge enskilda och företag enkel åtkomst till kvalitetsinformation, onlineförfaranden och stödtjänster via en enda digital ingångspunkt. Detta innebär att alla förfaranden som nu finns för inhemska användare också kommer att vara tillgängliga för användare från andra EU-länder och på ett annat EU-språk än det inhemska för att underlätta för enskilda från ett annat EU-land att använda dem.

Under vissa omständigheter skulle det föreslagna informationsverktyget för den inre marknaden också kunna tillåta datainsamling i fall där svårigheterna att tillämpa lagstiftningen om den inre marknaden är allvarliga.

I juli antog kommissionen ett tillkännagivande om marknadskontroll av produkter som säljs via internet. E-handelns snabba utveckling har medfört utmaningar för EU-ländernas myndigheter med tillsynsansvar över om produkterna är säkra och följer EU-reglerna. Avsikten med tillkännagivandet är att klargöra frågor och komma med lösningar. Detta kommer att bidra till att förbättra marknadsövervakningen av produkter som säljs på internet. Det är positivt för konsumenterna och innebär rättvisa villkor för företagen.

Smart, socialt rättvis och konkurrenskraftig rörlighet

Transporter och rörlighet är avgörande för EU:s ekonomi och konkurrenskraft. Sektorn står dock inför många helt nya utmaningar. Gällande sociallagstiftning tillämpas inte enhetligt i hela EU, skalbolag etableras i EU-länder där de inte har någon verklig verksamhet, men där de kan utnyttja lindrigare regler, och enbart vägtransporterna svarar för nästan en femtedel av EU:s växthusgasutsläpp. I maj fastställde kommissionen en långsiktig strategi för konkurrenskraftig, ren och uppkopplad rörlighet senast 2025.

Strategin beskrivs i kommissionens meddelande Europa på väg. Meddelandet åtföljs av åtta lagstiftningsförslag med särskild inriktning på vägtransporter. Förslagen syftar bland annat till att förbättra hur den inre marknaden för godstransport på väg fungerar, att förbättra arbetstagarnas sociala förhållanden och anställningsvillkor och att förenkla tillämpningen av nationell lag om minimilön. Kommissionens övergripande målsättning är att främja hållbarare vägtransporter med vägtullar som svarar mot de externa kostnaderna för luftföroreningarna och som använder digital teknik för att minska byråkratin och integrera olika transportsätt. De långsiktiga fördelarna väntas nå långt utanför transportsektorn och främja jobb, tillväxt och investeringar.

I juni antog kommissionen en rad initiativ som syftar till att förbättra luftfartssektorn i linje med luftfartsstrategin för Europa. Ett av initiativen är ett förslag som ska säkerställa konkurrenskraften hos flygbolag i EU och därutöver stödja sysselsättning och tillväxt vid flygplatser och hos leverantörer av flygtrafiktjänster. Kommissionen nämnde vidare några praktiska åtgärder som kan förbättra kontinuiteten i flygledningsfunktionen i samband med stridsåtgärder mellan arbetsmarknadens parter. Åtgärderna påverkar absolut inte strejkrätten, men de kan minimera eventuella störningar.

Riktlinjer fastställdes vidare för ägar- och kontrollkrav för flygbolag i EU. Syftet är att bidra till bättre förståelse av reglerna och därigenom att underlätta utländska investeringar, vilket i sin tur är fördelaktigt för sysselsättningen i EU:s luftfartsindustri. Kommissionen uppmanade också parlamentet och rådet att anta de åtgärder som föreslås i EU:s initiativ för ett gemensamt europeiskt luftrum. Åtgärderna skulle förbättra flygledningssystemets effektivitet, minska fragmenteringen och minimera störningarna i flygtrafiken.

Parlamentet och rådet enades om att förenkla och förbättra säkerhetsbestämmelserna för passagerarfartyg i EU-vatten. Uppdateringen av lagstiftningen tvingades fram av erfarenheter, bland annat av olyckor och av den tekniska utvecklingen. Bland andra förbättringar återfinns att de behöriga myndigheterna kommer att få omedelbar tillgång till relevanta uppgifter i nödsituationer.

Konkurrens som uppmuntrar till innovation

Kommissionens uppgift som tillsynsmyndighet vid företagskoncentrationer är att se till att enskilda i EU inte går miste om fördelarna med konkurrens, till exempel lägre priser, större konsumentval och ökad produktinnovation. Två betydelsefulla sammanslagningar i den agrokemiska sektorn godkändes år 2017 på vissa villkor. Det rörde sig om ChemChinas förvärv av Syngenta och sammanslagningen av Dow och DuPont. Innovation är en nyckelfaktor i den agrokemiska industrin, och kommissionen bedömde de eventuella framtida konsekvenserna av fusionerna. Både Dow och DuPont hade vid tidpunkten för sammanslagningen ett antal liknande projekt för utveckling av nya bekämpningsmedel på gång. En viktig del av överenskommelsen som ledde till godkännandet av sammanslagningen var åtagandet att fullständigt avyttra DuPonts internationella forsknings- och utvecklingsorganisation för bekämpningsmedel.

I juni godkände kommissionen 377 miljoner euro i statligt stöd från Tyskland och Frankrike för att utveckla det innovativa Airbus X6-helikopterprojektet. Motiveringen för stödet var att finansmarknaderna inte var villiga att finansiera ett så ambitiöst projekt med planerad avkastning under en så lång tid i kombination med att stödet för projektet förväntades stimulera ytterligare investeringar.

Kommissionen drog i oktober slutsatsen att Luxemburg hade beviljat Amazon omotiverade skatteförmåner på cirka 250 miljoner euro. Detta är olagligt enligt EU:s regler för statligt stöd, eftersom Amazon på så sätt fick betala avsevärt mindre skatt än andra företag. Luxemburg måste nu kräva tillbaka det olagliga stödet.

I oktober beslutade kommissionen också att dra Irland inför EU-domstolen för underlåtenhet att återkräva olagligt statligt stöd på upp till 13 miljarder euro från Apple. I augusti 2016 drog kommissionen slutsatsen att Apples skatteförmåner i Irland var olagliga enligt EU-reglerna om statligt stöd, eftersom de tillät företaget att betala väsentligt mindre skatt än andra företag. Den selektiva behandlingen tillät Apple att betala en effektiv bolagsskatt på 1 % av företagets vinster i EU 2003, vilket sjönk till 0,005 % 2014.

I juni dömdes Google att betala böter på 2,42 miljarder euro för att företaget hade missbrukat sin marknadsdominerande ställning som sökmotor och därigenom brutit mot EU:s antitrustregler (se även kapitel 2).

Enklare beskattning och insatser mot bedrägerier

För att säkerställa en väl fungerande inre marknad har nya transparensregler föreslagits för förmedlare, till exempel skatterådgivare, revisorer, banker och jurister, som utformar och föreslår sina kunder skatteplaneringssystem. Gränsöverskridande system med vissa egenskaper som kan leda till förluster för staten måste nu automatiskt anmälas till skattemyndigheterna innan de används.

Eftersom 360 miljoner människor i EU använder internet varje dag behöver den digitala inre marknaden en modern och stabil skatteram. I september lanserade kommissionen en ny EU-agenda inriktad på att säkerställa att den digitala ekonomin beskattas på ett rättvist och tillväxtvänligt sätt.

Kommissionen lade också fram ett lagförslag om ett slutgiltigt mervärdesskattesystem för handeln mellan EU-länderna. Det föreslagna nya systemet är baserat på principen att beskattningen av varan sker i destinationslandet och att leverantören tar ut det landets moms.

Varje år går momsintäkter på över 150 miljarder euro förlorade, vilket betyder att EU-länderna blir utan inkomster som skulle kunna användas för skolor, vägar samt hälso- och sjukvård. Omkring 50 miljarder euro av detta – eller 100 euro per EU-invånare och år – beror uppskattningsvis på gränsöverskridande momsbedrägerier.

Ett lagförslag som syftar till att bekämpa momsbedrägerier lades fram i november och ska stärka samarbetet mellan skattemyndigheter och tull- och brottsbekämpande myndigheter. I december antog rådet ett beslut om att teckna avtal om administrativt samarbete, bistånd vid indrivning och bekämpning av momsbedrägerier mellan EU och Norge.

Stöd till EU:s regioner för egna satsningar på starka sidor

Globaliseringen har inneburit stora fördelar för världens mindre utvecklade ekonomier och många möjligheter för invånare i EU. Medan fördelarna är brett spridda, har nackdelarna ofta drabbat ojämnt. EU måste bli motståndskraftigare och måste också stärka och stötta sina regioner, så att de kan skapa mervärde. Detta innebär att välkomna innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen parallellt med satsningar på människors kompetens. Det innebär också att EU-medel görs tillgängliga för alla EU-regioner, så att de kan bygga partnerskap mellan innovationsaktörer och investera i egna nischområden med siktet inställt på smart specialisering. Under 2017 lanserade kommissionen två pilotprojekt för att testa innovativa metoder för interregionalt samarbete.

De som bor i EU:s yttersta randområden kan vidare bli lidande på grund av deras relativa isolering. Enklare regler gör det lättare för myndigheterna att kompensera företagen för extrakostnaderna i EU:s yttersta randområden. På det sättet tar man hänsyn till deras särskilda svårigheter, till exempel de långa avstånden och begränsningen till några få handelsvaror.

En fördjupad ekonomisk och monetär union

Under 2017 krävde arbetet med att skapa ett starkare, mer demokratiskt och enat EU både uthållighet och en tydlig vision. EMU är en viktig del av debatten och spelar en framträdande roll när det gäller att bygga ett jämlikt EU som är inriktat på de frågor som är av störst betydelse.

Den 1 mars lade kommissionen fram en vitbok med fem scenarier för hur EU kan utvecklas fram till 2025. Man beskrev också de viktiga val som varje scenario skulle innebära. Vart och ett av scenarierna skulle få följder för EMU. Vill vi ha ett EU som fortsätter på samma sätt som i dag? Ska vi bara inrikta oss på den inre marknaden? Ska vi låta dem som är redo gå vidare och göra mer tillsammans? Ska vi inrikta oss på att göra mindre men effektivare? Eller ska vi försöka åstadkomma mer tillsammans?

I maj breddade kommissionen debatten om en fördjupning av EMU genom att publicera sitt diskussionsunderlag i frågan. De tankar som framförs i diskussionsunderlaget ingår i en vision om ett starkare, mer demokratiskt och enat EU. I september målade Jean-Claude Juncker upp en bredare bild i sitt tal om tillståndet i unionen: en vision som inger hopp och ger stabilitet åt dem som står utanför och rättvisa och möjligheter för alla.

I diskussionsunderlaget betonar kommissionen att ett effektivt och stabilt EMU måste bygga på ett integrerat och välfungerande finansiellt system. Tiden är nu inne att nå samförstånd om hur vi ska fortsätta fram till 2025 genom att bygga vidare på det som gjorts på senare år. Fullborda bankunionen, reducera och dela riskerna i banksektorn och göra bankerna i EU mer motståndskraftiga är viktiga steg framåt, tillsammans med mer skiftande och innovativa finansieringslösningar för den reala ekonomin i en verklig kapitalmarknadsunion.

En fullbordad bankunion efterfrågas

Bankunionen skyddar den finansiella stabiliteten och är mycket viktig för att euroområdet och hela EU ska fungera smidigt. Riskreducering och riskdelning går hand i hand när bankunionen ska fullbordas. Det har gjorts betydande framsteg när det gäller att göra bankerna i EU mer motståndskraftiga och på så sätt reducera riskerna i banksektorn. Dessutom är fler åtgärder på gång. Sedan krisen har kommissionen tagit fram över 50 förslag för att öka den finansiella sektorns motståndskraft.

Tiden är inne att fullborda bankunionen. EU-länderna enades 2013 om att skapa en säkerhetsmekanism (eller ett säkerhetsnät) för den gemensamma resolutionsfonden, men fyra år senare är den ännu inte på plats. I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 påpekade Jean-Claude Juncker att det brådskar att få igång mekanismen. Kommissionen föreslår att säkerhetsmekanismen ska ingå i EU:s framtida valutafond. Det är ett viktigt steg för att fullborda bankunionen.

Att göra ekonomiska och sociala strukturer i EU-länderna mer motståndskraftiga har också pekats ut som en viktig aspekt för att EMU ska fungera smidigt på lång sikt. Andra viktiga aspekter är att ytterligare stärka den europeiska planeringsterminen (ramen för samordningen av ekonomi- och finanspolitiken i EU) och skapa en länk mellan stöd från EU-budgeten och strukturreformer. Det har också föreslagits att en central kapacitet skapas för att hjälpa euroländer som drabbas av makroekonomiska chocker.

I sitt diskussionsunderlag framhöll kommissionen att det bara är möjligt att reformera EMU om man samtidigt ökar det demokratiska ansvarstagandet och stärker euroområdets institutioner. Vägen framåt är att fler ansvarsområden och beslut i frågor som rör euroområdet delas inom ett gemensamt regelverk.

I diskussionsunderlaget upprepade man åtagandet att skapa verklig konvergens mellan rikare och fattigare delar av EU.

I december lade kommissionen fram ett EMU-paket som omfattar förslag om att omvandla Europeiska stabilitetsmekanismen till en europeisk valutafond inom EU:s regelverk. Fonden ska fortsätta att hjälpa euroländer med ekonomiska problem. Dessutom ska den fungera som en gemensam säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden och som en långivare i sista hand för att underlätta en ordnad resolution av problemdrabbade banker. Enligt förslaget vill man också se snabbare beslutsfattande i brådskande fall och ett mer direkt deltagande i förvaltningen av program för ekonomiskt stöd. Med tiden kan EU:s valutafond också ta fram nya finansiella instrument, till exempel till stöd för en möjlig stabiliseringsfunktion.

Dessutom inledde kommissionen en diskussion om nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde inom EU:s regelverk. Kommissionen beskriver en vision där vissa budgetfunktioner som är viktiga för euroområdet och hela EU kan tas fram inom ramen för EU:s offentliga finanser. Det gäller följande funktioner:

• Stöd till EU-ländernas strukturreformer med hjälp av ett reformverktyg och tekniskt stöd på begäran från länderna.
• En särskild konvergensmekanism för de länder som är på väg att införa euron.
• En säkerhetsmekanism för bankunionen, via Europeiska valutafonden/Europeiska stabilitetsmekanismen, som man ska enas om i mitten av 2018 och som ska vara igång 2019.
• En stabiliseringsfunktion för att skydda investeringar om stora asymmetriska chocker drabbar EU-länderna.

Kommissionen tänker lägga fram de nödvändiga initiativen i maj 2018 i samband med förslagen om den fleråriga budgetramen efter 2020. För tiden mellan 2018 och 2020 föreslår kommissionen att det tekniska stödet till EU-länderas stärks via stödprogrammet för strukturreformer genom att anslaget fördubblas till 300 miljoner euro senast 2020.

Kommissionen har föreslagit att det nya reformverktyget testas i ett pilotprojekt. Därför har man lagt fram förslag till specifika ändringar av förordningen om gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, så att EU-länderna kan använda sina resultatreserver i fonderna för att stödja genomförandet av överenskomna reformer.

Kommissionen har också föreslagit att innehållet i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen ska integreras i EU-lagstiftningen, med beaktande av den flexibilitet som är inbyggd i stabilitets- och tillväxtpakten.

I EMU-paketet beskriver kommissionen också hur den tänker att en europeisk ekonomi- och finansminister ska utföra sitt dubbla uppdrag. Ministern ska i egenskap av både vice ordförande i kommissionen och ordförande i Eurogruppen föra samman dagens ansvarsområden och tillgänglig sakkunskap. Han eller hon ska stärka samstämmigheten, effektiviteten, insynen och det demokratiska ansvarstagandet i det ekonomiska beslutsfattandet i EU och euroområdet med full respekt för nationella befogenheter.

Goda utsikter för tillväxt och jobb som måste utnyttjas

I 2017 års omgång av den europeiska planeringsterminen infördes nya, rationaliserade förfaranden. I de rekommendationer som kommissionen antog i maj, och Europeiska unionens råd därefter i juni, fick samtliga medlemsländer och euroområdet råd från kommissionen. Huvudbudskapet var att tiden är inne för länderna att utnyttja de möjligheter som den ekonomiska återhämtningen innebär för att skapa en mer inkluderande, robust och hållbar ekonomisk tillväxt genom reformer som ger fler jobb, ökar konvergensen och motståndskraften och bidrar till ett rättvisare samhälle.

Prioriteringarna såg visserligen olika ut i olika länder, men strukturreformer, fler investeringar och ännu starkare offentliga finanser lyftes fram som absolut nödvändiga faktorer för att främja hållbar ekonomisk återhämtning.

Den 22 november inleddes 2018 års omgång av den europeiska planeringsterminen. Kommissionen rekommenderar ytterligare strukturreformer och uppmanar EU-länderna att främja investeringar som stöder högre produktion och stärker produktiviteten och den långsiktiga tillväxten. I den här omgången används också för första gången en social resultattavla som ett av de verktyg som ska utvärdera genomslaget för Europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Garantier för rättvis konkurrens och kontroll av det statliga stödet

Av statsstödsärendena under 2017 kan man dra slutsatsen att det stegvisa införandet av regelverket för bankunionen fortlöpande kan minska skattebetalarnas ansvar för att rädda banker. Andra pågående förbättringar, särskilt de skärpta minimikraven på kapitalbas och kvalificerade skulder, kommer också att minska behovet av skattepengar i framtiden.

Det första ärendet som behandlades enligt bankunionens resolutionsregler inträffade 2017 och gällde Spaniens Banco Popular. Efter att Gemensamma resolutionsnämnden hade skrivit ner och konverterat bankens kapitalinstrument såldes den till Santander-gruppen. Eftersom inget stöd betalades ut behövde kommissionen i egenskap av myndighet för övervakning av statligt stöd inte ingripa.

Det är emellertid fortfarande viktigt att kontrollera statligt stöd i banksektorn. När det till exempel gäller rekapitalisering i förebyggande syfte (då en stat skjuter till egna medel till en solvent bank för att upprätthålla den finansiella stabiliteten) gäller de specifika statsstödsreglerna för banker. Ett ärende som illustrerar detta är Banca Monte dei Paschi di Siena, som 2017 fick stöd som godkänts enligt statsstödsreglerna till en långtgående omstruktureringsplan.

Avvecklingsstöd i samband med nationella insolvensförfaranden kan på vissa villkor tillåtas. I juni godkände kommissionen den italienska statens stöd till Banca Popolare di Vicenza och Veneto Banca till att under ordnade former lägga ner verksamheten. På så sätt undgick man ekonomisk turbulens och moralisk risk i Venetoregionen, vilket kunde ha stört konkurrensen i banksektorn.

Kommissionen godkände stödet till de här tre bankerna på villkor att ansvaret delades mellan aktieägare och innehavare av efterställda lån, vilket minskade det belopp som skattebetalarna tvingades stå för.

I bedömningen enligt statsstödsreglerna kommer man ibland fram till att staten uppträder som en vanlig aktör på marknaden och bör få ersättning på marknadsvillkor. Då anses statens ingripande inte vara statligt stöd. Det var fallet för den portugisiska statens kapitaltillskott till Caixa Geral de Depósitos till stöd för en långtgående omläggningsstrategi.

Bankunionen

De europeiska tillsynsmyndigheterna

I september lade kommissionen fram förslag för att förstärka och bättre integrera EU:s tillsyn av banker, finansmarknader och försäkrings- och pensionsbolag. Målet är att säkerställa en enhetlig tillämpning av EU-reglerna och göra de berörda marknaderna mer motståndskraftiga. Förslagen beaktar den finanstekniska utvecklingen och hållbarhetsfrågornas växande betydelse.

Bankunionen måste fullbordas om den fullt ut ska bidra till att göra EMU stabilare och mer motståndskraftigt mot chocker och samtidigt begränsa behovet av statlig riskdelning. Tillsammans med kapitalmarknadsunionen kommer en fullbordad bankunion att främja ett stabilt och integrerat finansiellt system i EU.

Mot bakgrund av de stora framsteg som redan gjorts har kommissionen lagt upp en ambitiös men ändå realistisk plan för att säkerställa enighet om alla återstående aspekter av bankunionen, på grundval av rådets gällande åtaganden. Under året har Europaparlamentet och rådet enats om nya åtgärder för att reducera riskerna i banksektorn med utgångspunkt i kommissionens förslag från november 2016. Man kommer till exempel att klargöra för bankerna hur dessa ska bygga upp buffertar för att absorbera förluster och göra det enklare att vid behov avveckla en bank utan att använda skattebetalarnas pengar.

Det har redan gjorts mycket för att minska andelen nödlidande lån i bankerna, men det krävs fler insatser. Nödlidande lån påverkar bankernas lönsamhet och deras möjligheter att låna ut till ekonomin. De gör också att stabiliteten i banksystemet kan ifrågasättas. EU sjösätter därför en handlingsplan med en rad åtgärder för att ytterligare minska andelen nödlidande lån och förebygga att fler lån blir nödlidande.

Finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag

Den nya tekniken har i hög grad påverkat den finansiella sektorn, både ur kundernas och ur företagens perspektiv. I mars lade kommissionen fram en handlingsplan för finansiella tjänster för konsumenter för att stärka den inre marknaden för finansiella tjänster för privatpersoner och småbolag. Genom handlingsplanen vill man stärka konsumentskyddet i sektorn och utnyttja digitaliseringens och den tekniska utvecklingens möjligheter för att bredda kundernas valmöjligheter och tillgången till finansiella tjänster i EU. Kommissionen genomförde också ett offentligt samråd om teknisk innovation inom finansiella tjänster (FinTech). Där tog man upp frågor som tillgången till finansiella tjänster, kostnadseffektivitet och konkurrens men också it-säkerhet och skydd av personuppgifter. Ett annat syfte med samrådet var att undersöka om något hindrade sådana innovationer från att få större genomslag i EU.

Europeiska pelaren för sociala rättigheter

I april lade kommissionen fram ett omfattande socialt paket med målet att EU ska bli rättvisare och få en starkare social dimension. Kärnan i initiativet är en europeisk pelare för sociala rättigheter. Pelaren innehåller 20 principer och rättigheter som ska stödja rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem. Den ska tjäna som en kompass för en förnyad process för bättre arbets- och levnadsvillkor i EU.

Flera lagförslag och andra initiativ lades fram parallellt med pelaren. De gällde bland annat balansen mellan arbete och familjeliv för föräldrar och anhörigvårdare, arbetsvillkor, tillgång till social trygghet och arbetstid.

Kommissionens förslag från december om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor kompletterar och moderniserar gällande krav om att informera enskilda arbetstagare om deras arbetsvillkor. Dessutom innehåller de nya reglerna miniminormer för att se till att arbetstagare, också de med atypiska anställningsformer, får tydligare och mer förutsägbara arbetsvillkor.

En social resultattavla har dessutom tillkommit för att på tolv områden följa trender och resultat i EU:s medlemsländer och avgöra om EU som helhet kan få ett AAA-kreditbetyg på det sociala området. Den sociala resultattavlan ska tjäna som underlag för den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken och bidra till att öka terminens inriktning på ländernas resultat i fråga om sysselsättning och sociala frågor. Den 17 november stod kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Sveriges statsminister Stefan Löfven värd för ett socialt toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg. I samband med mötet proklamerades Europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Balans mellan arbets- och familjelivet

I april lade kommissionen fram ett förslag om balans mellan arbete och privatliv med flera nya eller högre miniminormer för ledighet för föräldrar, pappor och anhörigvårdare. De föreslagna åtgärderna ska framför allt göra det möjligt för män att i högre grad ta hand om sina barn och anhöriga. Det är bra för barnen och ger kvinnorna möjlighet att delta i arbetslivet, vilket minskar skillnaderna i sysselsättning mellan könen. Enligt förslaget ska föräldrar med barn på upp till tolv år och andra anhörigvårdare ha rätt att ansöka om flexibla arbetsformer.

EU:s sociala dimension

Som en uppföljning till vitboken om EU:s framtid från mars publicerade kommissionen i april ett diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension med frågor om hur vi kan behålla vår levnadsstandard, skapa fler och bättre jobb, ge människor rätt kompetens och skapa större sammanhållning med tanke på morgondagens samhälle och arbetsliv. Ett viktigt bidrag till den här debatten var det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg i november, med proklamationen av Europeiska pelaren för sociala rättigheter som huvudnummer.

I oktober inleddes en informationskampanj om energieffektivitet och energifattigdom. Initiativet omfattade bland annat utformning och spridning av informationsmaterial och evenemang som anordnades av aktörer och informatörer som kommuner och konsumentorganisationer. Fyra EU-länder gick också samman om ett pilotprojekt (Grekland, Portugal, Rumänien och Tjeckien). Om projektet uppvisar goda resultat kan det bli aktuellt att sprida det till fler länder. Kampanjen är en prioritering då många hushåll i EU fortfarande lider av effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen. Energifattigdomen är fortfarande utbredd i många EU-länder och drabbar oftast hushåll med ensamstående föräldrar hårdast.

Dialogen mellan arbetsmarknadens parter i EU

EU har fortsatt att arbeta med nystarten för den sociala dialogen och det gemensamma uttalandet från juni 2016 om den grundläggande rollen för dialogen mellan arbetsmarknadens parter som en viktig del av EU:s beslutsfattande om sysselsättnings- och socialpolitik. Kommissionen har hållit samråd om sina huvudinitiativ med fackföreningar, arbetsgivare och andra parter på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i principen i Europeiska pelaren för sociala rättigheter om dialogen mellan arbetsmarknadens parter ska de spela en viktig roll i genomförandet.

Utbildning för att förbättra människors möjligheter

Bra utbildnings- och fortbildningssystem ger unga människor den kunskap och kompetens de behöver för att hitta meningsfulla jobb och bli självständiga och engagerade samhällsmedborgare. Utbildning ger arbetstagare möjligheten att öka sin kompetens och klara av förändringar i arbetsmetoder och på arbetsmarknaden. Då ökar också produktiviteten och tillväxten.

Reformer av utbildnings- och fortbildningssystemen står högt på dagordningen i de flesta EU-länder och de hade en framträdande plats i den europeiska planeringsterminen 2017 (läs mer om planeringsterminen i kapitel 1). Totalt 14 länder fick en landsspecifik rekommendation som gällde utbildning.

Reformerna stod också i fokus för EU:s strategi för utbildning av hög kvalitet för alla, som antogs i maj och som omfattar nya initiativ om skolutveckling och en förnyad agenda för den högre utbildningen. I november antog rådet ett förslag om uppföljning av utexaminerade för att hjälpa medlemsländerna att samla in uppgifter om vad studenterna gör efter sin examen. Kommissionen riktade också ett förslag till EU-ledarna om hur de kan arbeta tillsammans för ett europeiskt område för utbildning genom att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur. I december uppmanade EU:s stats- och regeringschefer kommissionen att verka för fler utbyten i EU genom ett utökat Erasmusprogram, inrätta 20 Europauniversitet till 2024, främja språkinlärningen, skapa ett europeiskt studentkort, främja samarbetet mellan EU-länderna kring ömsesidigt erkännande av examensbevis för högre utbildning och annan utbildning samt främja kultur genom Europaåret för kulturarv 2018.

En balanserad och framåtsträvande handelspolitik

Den internationella handeln har under de senaste åren stött på allt fler utmaningar till följd av tvivel om globaliseringens effekter, ett ifrågasättande av nyttan och syftet med handelsavtal och en konkret risk för en ökad protektionism. Kommissionen inser att det mer än någonsin behövs en handelspolitik som är effektiv, transparent och värdebaserad för att möta dessa utmaningar. EU:s handelspolitik vilade även under 2017 på samma grund som den strategi (kallad Handel för alla) som lanserades i oktober 2015, vilket innebär att öppenhet i kombination med höga standarder är den bästa metoden för att få globaliseringen att vara till gagn för alla EU-medborgare.

I samband med det tal om tillståndet i unionen som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll i september (vilket föregåtts av diskussionsunderlaget – Hur vi bemöter globaliseringen som publicerades i maj) lade kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen och kommissionären Cecilia Malmström fram ett paket med initiativ rörande en rad olika handelsfrågor. Det rörde sig bland annat om ett meddelande om handelspolitik, utkast till mandat att inleda förhandlingar med Australien och Nya Zeeland och om en ny multilateral investeringsdomstol samt en ram för granskning av utländska direktinvesteringar för att garantera att dessa fortsatt blir en viktig källa till tillväxt i EU samtidigt som unionens väsentliga intressen skyddas. Paketet innehöll även en lägesrapport om strategin ”Handel för alla”. I november publicerade kommissionen en rapport om genomförandet av EU:s frihandelsavtal.

EU fortsatte att spela en ledande roll inom Världshandelsorganisationen (WTO), särskilt vid den elfte ministerkonferensen som hölls i december i Buenos Aires, Argentina. Även om ministerkonferensen inte ledde till några multilaterala resultat, bekräftade EU på nytt sitt starka engagemang för WTO och sitt stöd för att finna lösningar på viktiga frågor i det globala och multilaterala handelssystemet.

Syftet med EU:s strategi för marknadstillträde är att öppna marknaden genom att ta itu med hinder för marknadstillträde världen över, samtidigt som EU värnar om en balanserad, regelbaserad och ansvarsfull handel.

Ett EU som ger skydd

EU stöder ett regelbaserat multilateralt handelssystem som grund för sitt välstånd och anser att detta är väsentligt för att handel ska kunna spela en positiv roll världen över. EU:s handelspolitik utgör även ett starkt försvar för företag och arbetstagare inom EU när andra bryter mot globala handelsregler eller ägnar sig åt illojala handelsmetoder.

EU är en av de mest aktiva och framgångsrika användarna av WTO:s tvistlösningsmekanism. När diplomatiska åtgärder misslyckas tvekar inte EU att använda den för att hävda sina rättigheter enligt WTO:s regler så att EU:s företag, arbetstagare och jordbrukare kan få full nytta av EU:s WTO-medlemskap. Som ett exempel på framgångar under 2017 kan nämnas WTO:s avgörande att det ryska importförbudet för griskött och produkter av griskött från EU är olagligt. Kina tog bort sina exportbegränsningar när det gäller vissa råvaror av avgörande betydelse och Ryssland sänkte sina importtullar på flera produkter från EU.

I enlighet med WTO:s bestämmelser och unionslagstiftningen införde EU 34 handelspolitiska skyddsåtgärder mot illojala handelsmetoder från länder utanför EU, bland annat antidumpningstullar på stål från Kina (en antidumpningstull är en tull som ett land tar ut på sådan import som de anser har ett pris som understiger ett skäligt marknadsvärde). Under 2017 införde EU elva åtgärder för att skydda stålindustrin i EU. Enligt offentligt tillgängliga rapporter börjar stålindustrin i EU nu visa lönsamhet.

EU försvarar också sina industrier när länder utanför EU genomför undersökningar avseende antidumpnings- och utjämningstullar på export från unionen, till exempel som i de förfaranden som nyligen inleddes av Australien (bearbetade tomater), Kina (potatisstärkelse) och USA (oliver).

I december enades EU om att modernisera sina antidumpnings- och antisubventionsförordningar för att bättre anpassa sina handelspolitiska skyddsinstrument till utmaningarna i den globala ekonomin. Dessa instrument kommer att bli effektivare, mer transparenta och enklare att använda för företagen och i vissa fall kommer de även att göra det möjligt för EU att införa högre tullar på dumpade produkter. EU ändrade dessutom sin metod för att beräkna dumpning i sina antidumpningsundersökningar avseende import från WTO-medlemmar i de fall priser och kostnader är snedvridna på grund av statliga ingripanden.

EU-exportörer drabbas fortfarande av handelshinder runt om i världen. Det framgår av kommissionens årliga rapport om hinder för handel och investeringar att handelshindren ökat med 10 % för EU:s exportörer under 2016 (372 hinder i över 50 länder världen över). I rapporten angavs att 36 nya hinder som tillkommit under 2016 skulle kunna påverka EU:s export till ett värde av 27 miljarder euro, men att man samtidigt tack vare kommissionens marknadstillträdesstrategi lyckats avlägsna 20 andra handelshinder som hade en påverkan på exporten till ett värde av 4,2 miljarder euro.

I september inledde EU tre viktiga samarbets- och biståndsprogram på området immateriell äganderätt med Kina, Latinamerika och Sydostasien. Syftet med dessa är att minska den olagliga handeln med varor som gör intrång i de immateriella rättigheterna för konstnärer, uppfinnare och varumärken från Europeiska unionen samt att främja det internationella skyddet av dessa rättigheter.

EU vidtog också konkreta åtgärder för att motverka oetisk verksamhet såsom till exempel handel med konfliktmineraler. En ny förordning för att stoppa handeln med naturresurser som säljs för att underblåsa och hålla liv i väpnat våld i krigszoner antogs i april och trädde i kraft två månader senare. Genom denna förordning införs regler om tillbörlig aktsamhet för företag som importerar tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld. Dessa metaller och malmer används i produktionen av vanliga produkter såsom mobiltelefoner, bilar och smycken. Reglerna kommer att omfatta upp till 95 % av EU:s import från och med januari 2021.

EU engagerade sig även i kampen mot tortyr och dödsstraff och lanserade tillsammans med Argentina och Mongoliet alliansen för tortyrfri handel vid FN:s generalförsamling i september. Delegationer från 58 länder undertecknade en politisk förklaring i vilken de åtar sig att vidta åtgärder, till exempel lagstiftning och effektiva efterlevnadssystem, i syfte att begränsa och avskaffa handeln med sådana varor som kan användas för dödsstraff och tortyr.

Ett Europa som tar en ledande roll

De handelsavtal som EU redan har eller håller på att förhandla fram med länder runt om i världen har till syfte att garantera en handel som är till gagn för alla. Dessa handelsavtal öppnar upp marknader och bidrar till att sprida EU:s värderingar såsom till exempel skydd av arbetstagarnas rättigheter och miljön.

Mot denna bakgrund har kommissionen föreslagit att förhandlingar bör inledas för att inrätta en multilateral domstol som ska lösa investeringstvister, vilket utgör ett viktigt nytt inslag i den globala styrningen.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan

Japan är världens fjärde största ekonomi. I juli nådde EU och Japan en principöverenskommelse om de viktigaste delarna i avtalet om ekonomiskt partnerskap EU–Japan och i december meddelade de att diskussionerna hade slutförts med ett positivt resultat. Detta avtal kommer att avskaffa handelshinder och hjälpa EU och Japan att tillsammans utforma globala handelsregler. Handelsavtalet blir också den viktigaste bilaterala handelsuppgörelse som EU någonsin ingått.

Det kommer till exempel att vara det första av EU:s handelsavtal som innehåller ett uttryckligt åtagande om att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar och ett särskilt kapitel om små och medelstora företag som omfattar transparens och en särskild institutionell struktur.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap kommer att avskaffa de allra flesta av de tullar som betalas av företag i EU varje år och vars värde uppgår till en miljard euro. Det kommer att öka exporten och skapa nya möjligheter för företagen i EU, både stora och små, liksom för deras anställda och kunder. Det kommer att öppna den japanska marknaden för viktiga jordbruksvaror från EU och ge ökade möjligheter inom en rad olika sektorer. Värdet av exporten från EU skulle kunna öka med så mycket som 20 miljarder euro. Avtalet kommer också att göra det lättare för företagen i EU att tillhandahålla tjänster i Japan på områden som sjötransporter och telekommunikation.

Avtalet om ekonomiskt partnerskap har mycket högt ställda krav när det gäller arbetsnormer, säkerhet, miljöskydd och konsumentskydd. Det innebär dessutom att tillhandahållandet av offentliga tjänster skyddas samt innehåller ett särskilt kapitel om hållbar utveckling. Parallellt med detta avtal har EU och Japan även förbundit sig att underlätta flödet av uppgifter mellan de båda ekonomierna.

Det övergripande avtalet om ekonomi och handel med Kanada

EU:s övergripande avtal om ekonomi och handel med Kanada började tillämpas provisoriskt den 21 september.

Handelsavtalet mellan EU och Kanada kommer att leda till att man sparar över 500 miljoner euro om året, vilket är pengar som annars skulle ha gått till att betala tullar på export till Kanada. Nästan 99 % av besparingarna görs redan från avtalets första dag. Dessutom kommer avtalet att ge företagen i EU det bästa tillträde de någonsin haft till offentliga upphandlingar i Kanada, både på federal nivå, provinsnivå och lokal nivå.

Alla företag kommer att spara både tid och pengar tack vare lägre exportrelaterade kostnader per enhet, till exempel på grund av att man undviker dubbla produkttester, långa tullförfaranden och höga juridiska kostnader.

Avtalet med Kanada kommer att skapa nya möjligheter för jordbrukare och livsmedelsproducenter i EU. När det gäller vissa produkter har EU öppnat sin marknad i en begränsad och väl avvägd omfattning. Att Kanada får ökat tillträde till EU:s marknad uppvägs av att Kanada öppnar sin egen marknad på områden där producenter i EU gärna vill öka sin export, till exempel ost, vin och sprit, frukt och grönsaker och bearbetade produkter. Handelsavtalet skyddar också 143 karaktäristiska regionala livsmedel och drycker av hög kvalitet från EU (s.k. geografiska beteckningar) på den kanadensiska marknaden så att imitationer inte kan säljas under samma namn. Avtalet skyddar immateriella rättigheter och innebär att Kanadas regler anpassas till EU:s lagstiftning på områdena skydd av ny teknik och förvaltning av digitala rättigheter.

EU:s 500 miljoner konsumenter kommer också att dra nytta av avtalet, eftersom bara produkter och tjänster som helt uppfyller alla EU-bestämmelser kommer att kunna föras in på marknaden. Detta betyder att avtalet inte kommer att inverka på EU:s regler för livsmedelssäkerhet, vilka även omfattar regler för produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer och förbudet mot hormonbehandlat nötkött.

Avtalet ger ökad rättslig säkerhet inom tjänsteekonomin, förbättrade möjligheter till rörlighet för företagsanställda och ett ramverk för erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller allt från arkitekter till kranförare.

En transparent och inkluderande förhandlingsprocess

När det gäller demokrati, allmänhetens förtroende och ansvarsskyldighet i handelspolitiken spelade transparens och dialog med allmänheten en viktig roll under 2017. Det krävs transparens och dialog både före och efter förhandlingarna och i samband med att ett avtal genomförs. Under 2017 vidtog EU ytterligare åtgärder inom detta område och blev därmed ledande när det gäller att föra en transparent handelspolitik.

I september offentliggjorde kommissionen sina rekommendationer till förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland och en multilateral investeringsdomstol. Dessa rekommendationer sändes automatiskt till Europaparlamentet och alla nationella parlament i medlemsstaterna samtidigt som de skickades till rådet. Detta kommer att göra det lättare för de nationella parlamenten och berörda aktörer att lämna synpunkter på ett så tidigt stadium som möjligt till de regeringar som företräder dem i rådets diskussioner. Rådet har offentliggjort förhandlingsdirektiven för avtalet om ekonomiskt partnerskap EU–Japan.

Kommissionen fortsatte att offentliggöra förhandlingsrapporter, ståndpunktsdokument och textförslag till de handelsavtal som den förhandlar om. Den publicerade dessutom omfattande kompletterande material om EU:s handelsavtal med Kanada och Japan i syfte att informera allmänheten och företagen bättre om att dessa avtal finns och vilken nytta de kan dra av dem.

Under året publicerade kommissionen sin första övergripande årliga rapport med en utvärdering av hur EU:s handelsavtal genomförts. Med hjälp av denna rapport kan övriga EU-institutioner, aktörer och det civila samhället granska EU:s genomförande av avtalen. Kommissionen genomför regelbundet konsekvensbedömningar, bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling och utvärderingar av sina handelsförhandlingar och de avtal dessa leder fram till. Dessa omfattar ingående samråd med berörda aktörer och regelbundna möten med grupper i det civila samhället under hela processens gång.

I december inrättade kommissionen en expertgrupp för EU:s handelsavtal som är ett rådgivande organ som omfattar fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, konsumentorganisationer och andra icke-statliga organisationer. Tack vare denna expertgrupp får kommissionen olika perspektiv och insikter när det gäller handel.

Andra handelsförhandlingar

Arbetet med att öppna nya marknader för EU:s export fortsatte under året, i syfte att göra det möjligt för EU att ingå handelsavtal med nya parter utöver de 91 man redan har ingått avtal med. EU både inledde nya handelsförhandlingar och gjorde påtagliga framsteg i sina redan pågående förhandlingar. Eftersom förhandlingarna om ett avtal om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar med USA har avstannat låg fokus när det gäller detta land i stället på att identifiera områden där man genom ett närmare samarbete tillsammans skulle kunna bidra till att bättre lösa globala utmaningar. Samtidigt med detta arbete undertecknade båda sidor även ett bilateralt avtal om försäkring och återförsäkring, vilket kommer att öka konsumentskyddet och minska kostnaderna och byråkratin för försäkringsgivare och återförsäkrare från EU som är verksamma i USA.

EU:s södra och östra grannskap

I det södra grannskapet fokuserade EU på förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde med Tunisien och angav därmed inriktningen på förbindelserna med Nordafrika. Som ett komplement till dessa förhandlingar lanserade kommissionen och det internationella handelscentrumet (ITC) i Genève i juni EuroMed Trade Helpdesk. Det är meningen att denna helpdesk för handel Europa–Medelhavsområdet ska stärka de ekonomiska banden mellan EU och nio partnerländer i Medelhavsområdet, samt mellan Medelhavsländerna själva, genom att förse företag med viktig information om marknader, tullar och importkrav.

I det östra grannskapet fokuserade EU på att genomföra de avtal om ett djupgående och omfattande frihandelsområde som ingåtts med Georgien, Moldavien och Ukraina.

Latinamerika

EU fortsatte de förhandlingar som inleddes 2016 för att modernisera det handelsavtal med Mexiko som undertecknades 2000. Fem förhandlingsrundor hölls med påtagliga framsteg. Det nya avtalet kommer att förenkla de administrativa kraven, minska byråkratin, ge ökad tillväxt och konkurrenskraft, bredda konsumenternas valmöjligheter och skapa arbetstillfällen på båda sidor, samtidigt som det stöder en hållbar utveckling. I linje med EU:s framåtsträvande agenda på handelsområdet innehåller avtalet särskilda bestämmelser för att bekämpa korruption.

Handelssamtalen med handelsblocket Mercosurs fyra grundande medlemmar (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay) fortsatte under 2017. Syftet med dessa samtal är att integrera två regionala marknader, sänka tullar, väsentligt förbättra affärsmöjligheterna i Mercosur, bredda konsumenternas valmöjligheter, förenkla de administrativa kraven, minska byråkratin, öka tillväxten och konkurrenskraften och skapa fler arbetstillfällen på båda sidor.

I november inledde EU förhandlingar med Chile för att uppdatera frihandelsavtalet mellan EU och Chile från 2002. Som en del av moderniseringen av det befintliga avtalet kommer EU att föreslå pilotbestämmelser om jämställdhet mellan kvinnor och män.

Asien och Australasien

Förhandlingarna om handelsavtal med Indonesien och Filippinerna fortsatte också. Samtalen syftar både till att öka handeln mellan EU och dessa två länder och till att öka direktinvesteringarna. Målet är att förhandla fram avtal som liknar dem som ingåtts med Singapore (2014) och Vietnam (2015). Under året genomförde EU tre förhandlingsrundor med Indonesien och två rundor med Filippinerna.

I mars enades EU och Sydostasiatiska nationers förbund om att ta nya steg mot ett återupptagande av frihandelssamtalen mellan de båda regionerna.

EU har också hållit fyra förhandlingsrundor i samband med sina förhandlingar om ett investeringsavtal med Kina, men gjorde uppehåll i sina förhandlingar om ett investeringsavtal med Myanmar/Burma. Kommissionen föreslog dessutom att man skulle inleda handelsförhandlingar med Australien och Nya Zeeland.

Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna)

EU:s avtal om ekonomiskt partnerskap med Södra Afrikas utvecklingsgemenskap började tillämpas i början av 2017. Liknande avtal med Elfenbenskusten och Ghana började tillämpas under våren. I juli stärktes EU:s avtal om ekonomiskt partnerskap med vissa länder i östra och södra Afrika (Madagaskar, Mauritius, Seychellerna och Zimbabwe) ytterligare genom att även Komorerna anslöt sig.

Åtgärder mot terrorism och brottslighet i EU

Nya regler mot terrorism och penningtvätt

I anslutning till den europeiska säkerhetsagendan har EU-kommissionen fortsatt arbetet med att bygga en effektiv och genuin säkerhetsunion. Under 2017 vidtog EU åtgärder för att motverka terroristattacker, underlätta informationsutbytet mellan medlemsländerna och skydda människor på nätet.

En ny lag som gör det brottsligt att resa utomlands och utbilda sig för terroriständamål antogs i mars. Lagen stärker också rättigheterna för dem som fallit offer för terrorism och säkerställer att de omedelbart efter en attack får specialiserad hjälp under den tid som behövs.

Goda framsteg gjordes i diskussionerna med Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om strängare EU-regler för att kriminalisera penningtvätt, skärpa kontrollen av kassaflöden samt frysa och beslagta brottslingars tillgångar.

I december nådde parlamentet och rådet en politisk överenskommense om kommissionens förslag till ändring av det fjärde penningtvättsdirektivet. Det kommer i hög grad att öka insynen i fråga om faktiska betalningsmottagare hos rättsliga enheter, inklusive truster, och innebär även att anonymitet när det gäller olika finansiella produkter förbjuds. Dessa åtgärder kommer att vara värdefulla redskap i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Efter en rapport som lades fram i juni om effekterna på den inre marknaden av penningtvätt och finansiering av terrorism i fråga om gränsöverskridande verksamhet lämnades rekommendationer till medlemsländerna och till de europeiska tillsynsmyndigheterna.

Åtgärder mot terrorism på nätet

Vid G20-ländernas toppmöte i Hamburg i juli var EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker bland de ledare som föreslog och enades om en handlingsplan mot terrorism, vilken omfattade insatser mot användningen av internet för terrorism. Sedan EU:s internetforum startades under 2015 har konkreta åtgärder vidtagits för att stoppa internationella terroristgrupper från att missbruka internet. Cirka 86 % av det innehåll som Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) anmält till internetföretag har tagits bort. I juli fastställde forumet en åtgärdsplan för att motverka terroristinriktat innehåll på nätet. I planen efterlyses omedelbara åtgärder på en rad områden. Det införs också ett system för regelbunden rapportering för att mäta och bedöma resultaten.

Som en del av programmet för att stärka civilsamhällets ställning fortsatte kommissionen i december att hjälpa civilsamhällesorganisationer med positiva, alternativa berättelser på nätet för att motverka innehåll från våldsamma extremister och terrorister. Programmet fick anslag på 6 miljoner euro.

Kamp mot olaglig narkotika

En ny förordning om ett system för tidig varning och ett riskbedömningsförfarande avseende nya psykoaktiva ämnen och ett nytt direktiv om införande av nya ämnen i definitionen av ”narkotika” antogs under 2017. I december föreslog kommissionen därefter ett förbud mot nya psykoaktiva ämnen i hela EU, utöver de nio ämnen som redan tidigare hade förbjudits under 2017.

Människohandel

I december antog kommissionen ett meddelande om människohandel där den lovade att vidta nya prioriterade åtgärder under den närmaste tiden. I kommissionens prioriteringar fastställs de viktigaste områden som kräver omedelbara åtgärder av EU och medlemsländerna för att störa människohandlarnas tillvägagångssätt, stärka brottsoffrens rättigheter och intensifiera EU:s interna och externa åtgärder för att vidta samordnade och enhetliga åtgärder.

Straffrätt och civilrätt

Förstärkt kamp mot brott som påverkar EU-budgeten

I juli gjorde EU ett stort framsteg när det gäller brott som påverkar EU-budgeten då parlamentet och rådet antog ett nytt direktiv för att motverka bedrägerier, korruption och andra brott som påverkar EU:s finansiella intressen, inklusive allvarliga momsbedrägerier vid handel mellan EU-länderna. Det uppskattas att momsbedrägerierna vid handel inom EU uppgår till 50 miljarder euro per år.

Ett stort steg framåt var när 20 medlemsländer i november enades om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet för att utreda, åtala och lagföra personer som begått brott som påverkar EU:s finansiella intressen. Myndigheten väntas starta sitt arbete i slutet av 2020.

Effektivare utbyte av uppgifter ur kriminalregister

Det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister som upprättades 2012 möjliggör elektroniskt utbyte av uppgifter ur kriminalregister för personer som dömts i EU:s medlemsländer. I juni offentliggjordes den första rapporten om medlemsländernas användning av systemet. Under 2017 gjordes framsteg i förhandlingarna om förenkling av utbytet av uppgifter om icke EU-medborgare.

Skydda barn när föräldrar från olika länder separerar

I juli föreslog kommissionen att vissa medlemsländer skulle få godta att tio länder utanför EU ansluter sig till Haagkonventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn, för att utvidga det internationella skyddet mot bortförande av barn.

Stöd till företag i EU

Företagsregistrens sammankopplingssystem är ett nytt system som lanserades i juni och ger snabbare och lättare tillgång till företagsinformation i EU. Detta kommer att underlätta handel över gränserna och bidra till att öka förtroendet för den inre marknaden.

Företag i svårigheter omfattas av bättre insolvensregler tack vare en ny lag som underlättar gränsöverskridande förfaranden och som började gälla under 2017. Förhandlingarna gick också framåt om de regler som föreslagits för nationella insolvensförfaranden i syfte att inrätta omstruktureringssystem och ge företagarna en andra chans.

Bättre företagsstyrning

Lagen om aktieägarnas rättigheter förstärktes i maj med nya bestämmelser för att förbättra företagsstyrningen, göra det lättare för aktieägarna att utöva sina rättigheter och sätta mer långsiktigt fokus på investeringar. Man antog även en ändring av de gällande reglerna om företagsstyrning och ersättningar i värdepappersföretag.

Rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna

Värna rättsstatsprincipen

Kommissionen har fortsatt sina ansträngningar att främja och värna rättsstatsprincipen i EU och uppmuntrat medlemsländerna att förbättra sina rättsväsendens oberoende, kvalitet och effektivitet. Medlemsländernas rättsväsenden är av avgörande betydelse för att värna rättsstatsprincipen, tillämpa EU-rätten på ett enhetligt sätt och skapa ett företags- och investeringsvänligt klimat. Av 2017 års resultattavla för rättskipningen i EU framgår att ytterligare framsteg har gjorts, men att utmaningar återstår för vissa medlemsländer.

Kommissionen har under året fortsatt sin dialog med Polen när det gäller rättsstatsprincipen. I juli skickade kommissionen en tredje rekommendation om rättsstatsprincipen till den polska regeringen, i vilken kommissionen uttryckte sina farhågor inför den planerade reformen av rättsväsendet och ändringarna av författningsdomstolen. I december konstaterade kommissionen att det fanns en tydlig risk för ett allvarligt brott mot rättsstatsprincipen i Polen och föreslog därför att rådet skulle anta ett beslut enligt artikel 7.1 i EU-fördraget. Förslaget åtföljdes av en fjärde rekommendation om rättsstatsprincipen som tydligt angav de åtgärder som de polska myndigheterna kan vidta för att åtgärda den nuvarande situationen. Vidare tog kommissionen Polen till EU-domstolen för överträdelse av EU-rätten med anledning av den polska lagen om de allmänna domstolarnas organisation.

Ökat skydd av personuppgifter

Arbetet har fortsatt med medlemsländerna, de nationella dataskyddsmyndigheterna och andra berörda parter för att utforma nya regler för skydd av personuppgifter som ska gälla från och med maj 2018. De nya reglerna kommer att ge människor mer kontroll över sina personuppgifter och förenkla förfarandena för företagen. Ändringarna ska se till att individuella personuppgifter i EU skyddas oavsett vart de skickas eller var de behandlas eller lagras, även utanför EU.

I januari lade kommissionen fram en strategi för att främja internationella standarder för dataskydd för att säkerställa en hög skyddsnivå i fråga om personuppgifter och samtidigt underlätta dataflöden för både kommersiella och rättsvårdande ändamål. En av de viktigaste delarna i strategin är en adekvat skyddsnivå, vilket kräver att ett land utanför EU har dataskyddsregler som är jämförbara med dataskyddsreglerna i EU.

EU undersöker möjligheten att inleda dialoger om adekvat skydd med relevanta handelspartner och med länder som är föregångare när det gäller dataskydd i sin region. De viktigaste områdena är Östasien, Sydostasien, Latinamerika och EU:s grannländer. Dialoger med Japan och Sydkorea inleddes under 2017.

Den första årliga översynen av den s.k. skölden för skydd av privatlivet i EU och USA, som funnits sedan juli 2016, gjordes i september 2017. På grundval av översynen och i enlighet med den rapport översynen utmynnade i fann kommissionen att skölden ger en fortsatt adekvat skyddsnivå, men ansåg också att det fortfarande finns utrymme för förbättringar och lämnade därför några rekommendationer. Dessutom trädde paraplyavtalet mellan EU och USA i kraft i februari, vilket säkerställer tillämpningen av standarder för dataskydd vid dataöverföring mellan EU och USA inom ramen för samarbetet inom brottsbekämpning.

Tillvarata rättigheter och motverka diskriminering

Kamp mot hatbrott och hatpropaganda, såväl på som utanför nätet

Nästan två år efter antagandet av EU:s uppförandekod för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet vidtar internetföretagen snabbare och effektivare åtgärder mot olagligt innehåll i enlighet med EU-rätten.

Under hela 2017 har kommissionen haft nära kontakter med de judiska och muslimska gemenskaperna i EU och med andra organisationer som arbetar mot rasism, diskriminering och alla former av intolerans. Kommissionen har lyssnat till farhågor och informerat om EU:s åtgärder.

Inom ramen för sin högnivågrupp för kamp mot rasism har kommissionen också lämnat riktat EU-stöd och tagit fram praktisk vägledning om stöd till drabbade människor och om utbildning av poliser och domare för att avanonymisera hatbrott. Den 6 december kom de nationella myndigheterna överens om huvudprinciperna för registrering av uppgifter om hatbrott, i samarbete med kommissionen och EU:s byrå för grundläggande rättigheter.

Tillämpa EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

2016 års rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna offentliggjordes i maj 2017. I oktober antog rådet sina slutsatser om rapporten och noterade att flera typer av rättigheter hade stärkts under föregående år genom en rad rättsakter. Det gällde oskuldspresumtion, rätten att närvara vid rättegång, rättshjälp och rättssäkerhetsgarantier för barn samt omfattande dataskyddsregler som kommer att gälla i hela EU från och med den 25 maj 2018 och bidra till att människor tar tillbaka kontrollen över sina uppgifter.

I syfte att se till att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna följs tog kommissionen den 7 december Ungern till EU-domstolen med anledning av landets lag om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer och dess lag om den högre utbildningen.

Åtgärder mot diskriminering

Under 2017 fortsatte EU sin kamp mot diskriminering och införde en lista över åtgärder för ökad jämlikhet för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella personer. Bland de viktigaste åtgärderna var kampanjen We All Share the Same Dreams och en ny stadga om mångfald och inkludering för kommissionens personal.

I halvtidsöversynen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer bedömdes medlemsländernas framsteg med att förbättra livet för EU:s största etniska minoritet. Den visar att situationen för romer sakta har förbättrats sedan 2011, men understryker också att en så stor del som 80 % av den romska befolkningen fortfarande löper risk för fattigdom.

Motverka våld mot kvinnor

Under 2017 vidtog EU åtgärder för att öka medvetenheten om våld mot kvinnor och flickor i alla medlemsländer. Den EU-finansierade NON.NO.NEIN-kampanjen uppmuntrar alla – män och kvinnor – att ta ställning mot könsbaserat våld.

I juni undertecknade EU Istanbulkonventionen. Detta internationella fördrag är den första europeiska överenskommelse som innehåller rättsligt bindande standarder för att förhindra våld mot kvinnor och våld i hemmet, skydda offren och bestraffa förövarna.

Säkerställa rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Under året publicerades en lägesrapport om genomförandet av EU:s handikappstrategi sedan 2010. Den visade att konkreta framsteg hade gjorts på samtliga åtta prioriterade områden (tillgänglighet, delaktighet, jämställdhet, sysselsättning, utbildning, socialt skydd, hälsa och yttre åtgärder).

Ett exempel är kommissionens förslag till en europeisk rättsakt om tillgänglighet. Det är ett företagarvänligt direktiv som förbättrar tillgängligheten när det gäller vissa vanliga varor och tjänster, till exempel mobiltelefoner, datorer, e-böcker, e-handel och banktjänster. Under 2017 antog Europaparlamentet sitt betänkande om förslaget och rådet sin allmänna riktlinje.

För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att resa inom EU håller man på att införa ett EU-intyg om funktionsnedsättning på pilotbasis i åtta medlemsländer (Belgien, Estland, Italien, Cypern, Malta, Rumänien, Slovenien och Finland). I dessa länder kommer intyget att ge funktionsnedsatta lika tillgång till vissa särskilda förmåner inom kultur, fritid, idrott och transport. De första intygen utfärdades under 2017.

EU-medborgarskap

I rapporten om EU-medborgarskapet 2017 redogörs för åtgärder som ska se till att medborgarna fullt ut kan utöva sina rättigheter när de arbetar, reser, studerar eller deltar i val.

Konsumentskydd

EU:s system för snabbt informationsutbyte om farliga konsumentprodukter (Rapex), där EU-länderna och andra länder som deltar i systemet snabbt kan utbyta information, fortsatte att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet. Under året spreds 2 201 anmälningar och 3 952 svar om farliga produkter till de 31 nationella myndigheter som deltar i systemet.

På liknande sätt kan länderna använda systemet för snabb varning för livsmedel och foder för att dygnet runt utbyta information om och vidta gemensamma åtgärder när livsmedelssäkerheten hotas. Av 2016 års rapport, som publicerades i mars 2017, framgår att EU:s helhetsgrepp på livsmedelssäkerhet är framgångsrikt. Det kommer ytterligare att stärkas mot bakgrund av sommarens incident med fipronilkontamination. Vid en ministerkonferens den 26 september 2017 enades medlemsländerna och kommissionen om ett antal konkreta åtgärder som kommer att förstärka EU:s åtgärder mot livsmedelsbedrägerier och olaglig verksamhet som påverkar säkerheten i livsmedelskedjan.

EU vidtar åtgärder när det gäller kvalitetsskillnader hos livsmedel i EU. I september tog kommissionen fram vägledning för att hjälpa medlemsländernas myndigheter att bättre hantera otillbörliga metoder.

Kommissionen har gett medlemsländerna 1 miljon euro för finansiering av studier och tillsynsåtgärder och avsatt ytterligare 1 miljon euro till det gemensamma forskningscentrumet som ska utveckla och införa en harmoniserad testmetod. Kommissionen har samtidigt inlett en konstruktiv dialog med näringslivet och med alla berörda parter. Producenter och branschorganisationer har också åtagit sig att utforma en uppförandekod.

Under 2017 fortsatte EU att arbeta för att tillvarata konsumenternas intressen i samband med utsläppsskandalen hos Volkswagen. EU:s konsumentskyddsmyndigheter och kommissionen uppmanade gemensamt Volkswagen att snabbt reparera alla berörda bilar och vidta ytterligare förtroendeskapande åtgärder.

I mars presenterade kommissionen en handlingsplan med åtgärder för att ge konsumenterna ett större urval och bättre tillgång till finansiella tjänster i hela EU. Kommissionen arbetar också med en ändring av förordningen om gränsöverskridande betalningar för att minska avgifterna vid betalning i andra valutor än euro, utforma principer för kvalitetsjämförande av webbsidor som hanterar finansiella produkter och slutföra arbetet med tydlig prissättning vid bilhyra.

Även småmål är viktiga

Nya regler för ett snabbare, billigare och förenklat europeiskt småmålsförfarande trädde i kraft under året. Reglerna gäller nu mål på upp till 5 000 euro (tidigare 2 000 euro) och innebär att processen blir enklare.

Konsumentskydd på nätet

E-handelns ökade betydelse och de allt fler butiker och tjänster som finns på nätet har medfört nya utmaningar när det gäller att se till att konsumentskyddslagarna följs. En ny förordning antogs i december för att ge de nationella myndigheterna starkare befogenheter att åtgärda olagliga metoder som sprids på den inre marknaden. Genom förordningen införs ett förfarande för EU-samordning för att vidta effektiva och enhetliga åtgärder mot olagliga metoder som används av näringsidkare som är verksamma i flera länder. Förordningen träder i kraft den 17 januari 2020.

Förhandlingarna framskred med två viktiga förslag om avtalsbestämmelser: det ena gällde tillhandahållande av digitalt innehåll och det andra försäljning av varor på nätet. I oktober lade kommissionen fram ett ändrat förslag inriktat på att säkerställa ett enhetligt förhållningssätt till försäljning så att bestämmelserna omfattar alla typer av försäljning av varor, både på nätet och i butik. Genom förslaget breddas tillämpningsområdet för det andra initiativet från nätförsäljning av varor till all sådan försäljning. De två förslagen kommer att skydda konsumenter som köper varor eller digitalt innehåll.

Kontroll av konsumentskyddslagarnas ändamålsenlighet

I maj visade en kontroll av konsumentskyddslagarnas ändamålsenlighet att människor i EU har starka rättigheter, men att det fortfarande finns utrymme för att förbättra konsumentskyddet på den inre marknaden. Bland annat bör man bättre informera om rättigheterna och se till att lagarna faktiskt tillämpas.

rescEU

Europeiska unionens solidaritetsfond togs i anspråk flera gånger och gav stöd till Italien, Storbritannien, Cypern och Portugal, vilka drabbades av naturkatastrofer under 2015, 2016 och 2017.

Bara under 2017 dödades över 200 människor av naturkatastrofer i EU och över 1 miljon hektar skog förstördes. Mot bakgrund av de oftare återkommande naturkatastrofer som drabbat medlemsländerna under de senaste åren föreslog kommissionen i november att EU:s civilskyddsmekanism skulle förstärkas med rescEU, ett nytt system avsett att öka den samlade kapaciteten att vidta åtgärder vid katastrofer.

Den kommer att skapa en egen kapacitetsreserv för EU och stimulera sammanslagning av bistånd med den europeiska civilskyddspoolen. Den syftar också till att öka investeringarna när det gäller förebyggande åtgärder och beredskap. I förslaget görs en noga avvägning mellan solidaritet i EU och medlemsländernas ansvar, vilket bidrar till att förverkliga målet med ”ett EU som skyddar”.

Den europeiska migrationsagendan

Under 2017 fortsatte Europeiska kommissionen att genomföra den europeiska migrationsagendan med förslag till åtgärder för att bemöta aktuella utmaningar. Kommissionen ville också ge EU verktyg för bättre migrationshantering på medellång och lång sikt, särskilt på områdena irreguljär migration, gränser, asyl och laglig migration.

Skydd till behövande

Sedan 2015 har de grekiska och italienska myndigheterna, med hjälp av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och insatsen Sophia, bidragit till att rädda över 620 000 människor från att drunkna i Medelhavet och Egeiska havet. Med hjälp av de turkiska myndigheterna och Nato försöker EU störa nätverk för människosmuggling i centrala Medelhavet och Egeiska havet.

Under 2017 fick totalt 313 050 asylsökande internationellt skydd.

Under året lade kommissionen fram flera lägesrapporter om åtgärder som vidtagits enligt den europeiska migrationsagendan för att stabilisera och förbättra förvaltningen av EU:s yttre gränser. Rapporterna behandlade främst omplacering och vidarebosättning, genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet, Europeisk gräns- och kustbevakningens insatser och partnerskapsramen för migration. De visade att betydande framsteg gjorts på samtliga områden och angav vilka nya åtgärder som väntar.

Utöver de extra skyddsåtgärder som föreslås i reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet fastställde kommissionen i april också prioriterade åtgärder till skydd för migrerande barn. En av de viktigaste åtgärderna är att integrera barn i det nya ankomstlandet, bland Kommissionär Dimitris Avramopoulos besöker flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos, den 16 mars 2017. annat genom en korrekt identifiering, goda mottagningsförhållanden och tillgång till utbildning.

Omplacering och vidarebosättning

De flesta länder genomför nu omplaceringar inom EU för att minska belastningen på Grekland och Italien. I november lade kommissionen fram sin senaste lägesrapport om den europeiska migrationsagendan. Antalet omplacerade personer under 2017 ökade avsevärt, jämfört med föregående år, vilket visar att omplaceringarna fungerar om alla parter fullgör sina åtaganden. Enbart under 2017 omplacerades 22 215 personer. Totalt har 33 140 personer omplacerats sedan september 2015, varav 21 704 från Grekland och 11 436 från Italien. Detta motsvarar 93 % av alla som har rätt till detta. Med andra ord är det möjligt att nå det främsta målet med systemet med omplacering från Grekland och Italien av alla som har rätt till det. De flesta medlemsländer var aktiva, gjorde utfästelser och erbjöd regelbundet omplaceringar, men några av dem deltog inte. Under 2017 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Tjeckien, Ungern och Polen för att 2015 inte ha genomfört de beslut om omplacering som fattats av Europeiska unionens råd, och i december beslöt kommissionen att väcka talan mot dem vid Europeiska unionens domstol.

Vidarebosättningsprogrammen trädde i kraft i juli 2015 för att erbjuda utsatta människor i behov av internationellt skydd lagliga och säkra vägar. Över 26 000 personer har vidarebosatts i 21 EU-länder samt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. I september uppmanade kommissionen medlemsstaterna att under de kommande två åren (fram till den 31 oktober 2019) omplacera minst 50 000 personer från Jordanien, Libanon, Turkiet och de afrikanska länderna från den centrala Medelhavsrutten som är i behov av internationellt skydd. Det totala antalet åtaganden uppgick till 39 839 i slutet av året.

Uttalandet från EU och Turkiet

Uttalandet från EU och Turkiet fortsatte att ge påtagliga resultat, bland annat en effektiv hantering av migrationsflödet utmed östra Medelhavsrutten. Antalet dagliga överfarter var omkring 86 turer om dagen, med en betydande minskning av antalet dödsolyckor. Antalet ankomster minskade med 97 %, jämfört med situationen innan uttalandet började genomföras. Takten i återvändandeinsatserna har ökat och 2 032 migranter har återvänt. Av dessa var 228 syrier.

EU och Turkiet påskyndade det ekonomiska stödet inom ramen för faciliteten för flyktingar i Turkiet. Av det stöd som införts inom ramen för faciliteten har 3 miljarder euro fördelats och sammanlagt 1,85 miljarder euro har utbetalats. Närmare 1,2 miljoner flyktingar i Turkiet fick stöd genom det sociala nödskyddsnätet under 2017, och antalet syrier som erhåller stöd förväntas öka till 1,3 miljoner. Den del av uttalandet som rör vidarebosättning har fungerat väl. I slutet av december hade över 11 700 syrier vidarebosatts från Turkiet till 16 EU-länder.

Återvändande och återtagande

I mars underströk kommissionen behovet av att stärka EU:s återvändandepolitik, inrätta en förnyad handlingsplan för återvändande och ett antal rekommendationer om en effektivisering av förfarandena till medlemsländerna. Detta följdes i september av en reviderad handbok om återvändande. Stödet till medlemsländerna i samband med återsändandet av irreguljära migranter har varit en prioriterad fråga för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, vilket har fått positiva resultat. Takten i de återvändandeinsatser som samordnades av byrån fortsatte att öka, med totalt 350 insatser under 2017.

Kampen mot människosmuggling

Genomförandet av EU:s handlingsplan mot smuggling av migranter, som antogs i maj 2015, fortsatte att genomföras. Europeiskt centrum för bekämpning av människosmuggling inom Europol) har bidragit med grundläggande stöd i över 2 000 fall sedan det inrättades 2016 och lämnat heltäckande stöd i över 90 högprioriterade ärenden. Under 2017 inrättade kommissionen ett nätverk av nationella kontaktpunkter för att underlätta ländernas strategiska samarbete och utbyta information och bästa praxis i kampen mot smuggling av migranter.

Livräddning och systemet med mottagningscentrum

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån är operationell sedan 2017. Byrån stöttar medlemsländer i frontlinjen med över 1 700 gränsbevakare och annan personal. En reserv för snabba insatser bestående av experter och en reserv med utrustning för snabba insatser inrättades också och kan vid behov tas i bruk för snabba gränsinsatser.

På senare tid har byråns roll och verksamhet avsevärt förstärkts och utökats. Stöd till medlemsstaterna i samband med återsändandet av irreguljära migranter har nu blivit ett av de viktigaste målområdena. Byrån bidrar också till att upptäcka och förebygga gränsöverskridande brottslighet. Dessutom är ett förstärkt samarbete med länder utanför EU numera en av byråns prioriteringar. Tyngdpunkten ligger nu på att till fullo använda de förstärkta instrumenten och verktygen.

Mottagningscentrum och stöd till Grekland och Italien

Genomförandet av systemet med mottagningscentrum (med operativt och finansiellt stöd från EU och relevanta EU-byråer såsom Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol) fortsatte under 2017 i både Grekland och Italien. Under året placerade Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, genom olika åtgärder ut över 1 000 tjänstemän i dessa båda länder. Europeiska stödkontoret för asylfrågor stationerade ut 153 gästande tjänstemän för att bistå de grekiska och italienska myndigheterna med insamling av fingeravtryck, registrering och säkerhetskontroller. Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) skickade också 24 gästande tjänstemän.

Tack vare dessa insatser har levnadsvillkoren i Greklands mottagningscentrum förbättrats. Under första halvåret kände dock Italien fortsatt av trycket från migranter som anländer till landets kuster via de centrala delarna av Medelhavsområdet, med nivåer jämförbara med tidigare år. Kommissionen, som förutsåg denna tänkbara utveckling, vidtog snabbt åtgärder tillsammans med Europeiska utrikestjänsten för att ta itu med situationen, och i januari antogs det gemensamma meddelandet Migration längs den centrala Medelhavsrutten – Hantera flödena och rädda liv.

Till följd av en säsongstopp lade kommissionen i juli fram ytterligare en handlingsplan till stöd för Italien, som tillsammans med januarimeddelandet är inriktad på fem centrala områden: rädda liv, bekämpa människosmuggling och människohandel i Libyen (bland annat genom ett projekt om 46,3 miljoner euro som medfinansieras av EU), öka engagemanget med nyckelländer utanför EU, intensifiera insatser för återsändande och bygga upp en starkare solidaritet inom EU.

Gränsförvaltning

Schengen

Hösten 2015 beslöt flera länder i Schengenområdet att tillfälligt återinföra kontroller vid vissa inre gränser. Efter ett förslag från kommissionen i maj 2016 rekommenderade rådet Danmark, Norge, Sverige, Tyskland och Österrike (som var de länder som drabbades hårdast av den sekundära flyktingströmmen från den västra Balkanrutten) att tillfälligt återinföra gränskontroller utmed vissa avsnitt av sina inre gränser. I enlighet med Schengenbestämmelserna förlängdes denna rekommendation sedan vid tre tillfällen, det senaste i maj 2017.

Kommissionen är fortfarande fast besluten att så snart som möjligt återgå till ett område utan kontroller vid de inre gränserna. I sin rekommendation av den 12 maj 2017 om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet uppmanar kommissionen Schengenländerna att prioritera andra åtgärder än tillfälligt återinförda gränskontroller, exempelvis poliskontroller.

I september klargjorde kommissionen att de ovannämnda fem Schengenländernas gränskontroller måste upphöra senast i mitten av november. Kommissionen påminde också om vilka bestämmelser som gäller när Schengenländer anser det motiverat och nödvändigt att tillfälligt återinföra gränskontroller. Sex Schengenländer har dock meddelat kommissionen att de vill fortsätta med tillfälliga kontroller vid de inre gränserna på grundval av olika bestämmelser i Schengenregelverket. I slutet av 2017 arbetade kommissionen med bedömningen av dessa anmälningar. I september föreslog kommissionen också att Schengenregelverket uppdateras för att anpassa bestämmelserna om tillfälliga inre gränskontroller efter dagens behov. Detta var ett sätt att reagera på framväxande och ihållande allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller inre säkerheten. Samtidigt vidhålls principen att inre tillfälliga gränskontroller endast får ske i undantagsfall och under en begränsad tid.

Bättre kontroll över EU:s yttre gränser

Nya EU-regler trädde i kraft i april för att se till att alla resenärer som passerar EU:s yttre gränser kontrolleras mot relevanta databaser, till exempel Schengens informationssystem. Systemet omfattar för närvarande 70 miljoner registreringar och under 2016 gjordes 4 miljarder sökningar i registret. Detta gör det svårare för personer som utgör ett säkerhetshot, bland andra återvändande EU-medborgare, att obemärkt resa över gränsen.

Under 2016 lade kommissionen fram ett förslag för att effektivisera Schengens informationssystem och stärka förmågan att bistå de brottsbekämpande myndigheterna i kampen mot terrorismen, förbättra gränsförvaltningen och sörja för ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsländerna. Ett system för automatisk identifiering av fingeravtryck kommer också att införas i februari 2018 för att identifiera brottslingar och terrorister som reser in i Schengenområdet under falska identiteter. Kommissionen har föreslagit ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd som skulle göra att alla som reser till Schengenområdet utan visum kan säkerhetskontrolleras. Systemet kommer att bidra till att identifiera personer som utgör en risk innan de når EU:s gränser, samtidigt som majoriteten av resenärer kan fortsätta att resa utan visum. I juni enades rådet om en ståndpunkt till förslaget. Från och med 2020 kommer dessutom ett nytt in- och utresesystem också att leda till en modernisering av förvaltningen av de yttre gränserna genom att personuppgifter om medborgare från länder utanför EU registreras, tillsammans med tidpunkt, datum och plats för in- och utresa.

Öppna nya lagliga vägar och förbättra de som redan finns

I september inleddes förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet om förslaget till ett omarbetat blåkortssystem, vilket kan underlätta för EU att locka till sig och behålla högkvalificerade arbetstagare från länder utanför EU.

I juli 2016 föreslog kommissionen en EU-ram för vidarebosättning för att fastställa en gemensam europeisk vidarebosättningspolitik och sörja för välordnade och säkra vägar till Europa för personer som är i behov av internationellt skydd. Rådet lade fram sin ståndpunkt i november 2017, och förhandlingar med parlamentet inleddes i december.

Integration av personer från länder utanför EU

Under 2017 genomförde kommissionen flera åtgärder som ingår i handlingsplanen för integration av tredjelandsmedborgare. De första seminarierna för ömsesidigt lärande inom det nyligen inrättade europeiska integrationsnätverket ägde rum i Tyskland och Sverige.

Under året tog kommissionen också flera initiativ till att mobilisera arbetsgivare och andra parter på arbetsmarknaden, särskilt med lanseringen av Arbetsgivare för integration i maj, vilket följdes av ett uttalande om ett europeiskt partnerskap för integration i december. Ett flerspråkigt verktyg för kartläggning av kompetensen hos personer från länder utanför EU, som utvecklats och drivs av kommissionen som en del av den nya kompetensagendan för Europa, kan användas vid en första kartläggning av kompetens och kvalifikationer bland asylsökande, flyktingar och andra migranter. Dessa initiativ är exempel på vad kommissionen, arbetsgivare och arbetsmarknadens parter gör för att stödja integreringen på arbetsmarknaden av flyktingar och lagligt bosatta migranter.

Europeiska programmet för sysselsättning och social innovation och Europeiska socialfonden fortsatte att finansiera åtgärder under hela året för att hjälpa flyktingar och deras familjer att komma in på arbetsmarknaden. Den europeiska planeringsterminen 2017 inriktades också alltmer på de integrationsproblem som invandrare och flyktingar upplever.

Viseringspolitik

Från december 2017 behöver bulgariska och rumänska medborgare inte längre visum för att resa till Kanada, vilket betyder att USA nu är det enda viseringsfria land utanför EU som inte beviljar alla EU-medborgare ömsesidig viseringsfrihet vid resor. Som framgår av den senaste rapporten om ömsesidighet i fråga om visering, som också lades fram i december, fortsätter kommissionen förhandlingarna med USA och de fem berörda medlemsländerna i den frågan (Bulgarien, Kroatien, Cypern, Polen och Rumänien).

Vad gäller viseringsliberalisering fattades i mars ett beslut om att bevilja georgiska medborgare viseringsfria resor till Schengenområdet för kortare vistelser på högst 90 dagar, och i juni trädde viseringsfria resor för ukrainska medborgare i kraft. Den reviderade upphävandemekanismen trädde också i kraft i mars, vilket kommissionen rapporterade om i december. Fastän kraven om viseringsliberaliseringar alltjämt uppfylls, betonade kommissionen att de berörda länderna måste fortsätta att nå delmålen och bland annat bli bättre på att hantera irreguljär migration och förebygga och bekämpa organiserad brottslighet och korruption.

Ekonomiskt stöd för effektiv migrationshantering

EU:s fonder för inrikes frågor är viktiga politiska instrument för att hantera de pågående migrationsutmaningarna. Därför låg det ekonomiska stödet kvar på en hög nivå under 2017. Asyl-, migrations- och integrationsfonden, med 1,4 miljarder euro, och Fonden för inre säkerhet, med 692 miljoner euro, fortsatte att stödja kapacitetsbyggande insatser under 2017, vilket resulterade i humanitärt, materiellt och hälsovårdsinriktat stöd och bidrog till det operativa samarbetet. Ytterligare finansiering gjordes också tillgänglig via EU-ländernas nationella program (634 miljoner euro inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden och 168 miljoner euro från Fonden för inre säkerhet).

Dessutom fick enskilda medlemsländer över 743 miljoner euro för att snabbt kunna reagera på brådskande operationella behov under dessa fonders löptid. Parallellt med detta lämnade förvaltningsfonderna och andra instrument för EU:s yttre åtgärder bidrag till att lösa stora problem i länder utanför EU.

EU:s grannar

I grannskapspolitiken omsätter EU i praktiken sin önskan att bygga partnerskap utifrån gemensamma intressen med partnerländer österut och söderut och sitt åtagande att samarbeta inom centrala prioritetsområden för att främja stabiliteten. Bland dessa områden ingår att främja demokratin, rättsstaten, respekten för de mänskliga rättigheterna och den sociala sammanhållningen.

Georgiska och ukrainska medborgare beviljades visumfrihet vid resor till EU år 2017. Dessutom trädde viktiga associeringsavtal mellan EU och Georgien, Moldavien och Ukraina i kraft. De kommer att stimulera reformer och göra det möjligt att skapa frihandelsområden. EU uppmanade återigen till en fredlig lösning i östra Ukraina genom ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. Dessa avtal ingicks i september 2014 och februari 2015. Syftet är att finna en hållbar politisk lösning på konflikten i östra Ukraina samtidigt som landets oberoende, suveränitet och territoriella integritet respekteras. EU:s sanktioner mot Ryssland, som följer av Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och destabiliseringen av Ukraina, fortsatte att gälla.

EU gav dessutom stöd till Georgien, Jordanien, Moldavien, Tunisien och Ukraina genom makroekonomiska stödprogram, som kompletterades med ekonomiskt stöd från Internationella valutafonden. Syftet är att hjälpa länder som ligger nära EU geografiskt, ekonomiskt och politiskt att få bukt med ekonomiska och finansiella kriser.

Vid det femte toppmötet inom det östliga partnerskapet i november bekräftades på nytt ett tydligt och fortsatt engagemang i partnerskapet av såväl EU som de sex partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. I det gemensamma uttalandet från toppmötet välkomnades de 20 målen till 2020 som en väg framåt eftersom de inriktar samarbetet på sådant som ger påtagliga resultat och kommer människorna till godo. I anslutning till toppmötet undertecknades ett omfattande och fördjupat partnerskapsavtal med Armenien.

Ryssland

EU bibehåller de restriktiva åtgärderna mot Ryssland på grund av landets roll i destabiliseringen av Ukraina. Åtgärderna förlängdes i december 2017 och är fortfarande knutna till ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. Samtidigt fortsatte EU ett selektivt samarbete med Ryssland om utrikespolitik och globala frågor och ökade sitt stöd till det ryska civilsamhället och till direkta personkontakter mellan EU och ryska medborgare. Människorättssituationen i Ryssland och restriktionerna för det civila samhället fortsatte att vara i centrum för EU:s uppmärksamhet.

EU:s södra grannskap

Under året fortsatte EU att förhandla om partnerskapsprioriteringar för ekonomiskt och politiskt samarbete. Sådana prioriteringar antogs med Algeriet och Egypten.

EU anslog nästan 170 miljoner euro för att skydda migranter, genomföra migrationsstrategier och möjliggöra effektivt, frivilligt återvändande till och återintegrering i Egypten, Libyen, Marocko och Tunisien. EU ökade också sitt stöd till Tunisien för att hjälpa landet i demokratiseringsprocessen och den ekonomiska återhämtningen.

I juli gick EU med i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet och förband sig att investera upp till 220 miljoner euro under de kommande åren i regionalt samarbete för att förbättra vattenresurser och livsmedelssystem. Sådana förbättringar är nödvändiga eftersom den nuvarande allvarliga vattenbristen och de minskade skördarna påverkar de socioekonomiska villkoren. Det leder till politisk instabilitet som driver på den kortvariga migrationen. EU håller fast vid sitt åtagande gentemot Libyen och landets utveckling mot demokrati och har stöttat FN:s medlingsinsatser. I april hölls ett ministermöte om samarbete mellan EU och Libyen med fokus på utbildning och hälsa.

Under hela 2017 har EU fortsatt att främja regionalt samarbete med länderna söder om Medelhavet genom unionen för Medelhavsområdet, Arabförbundet och Anna Lindh-stiftelsen.

Västra Balkan och utvidgningsprocessen

EU fortsatte att ge stöd till länderna i västra Balkan på deras väg mot EU-integrering. Montenegro och Serbien har fortsatt sina anslutningsförhandlingar. EU:s intensiva engagemang och reform- och demokratiframstegen i Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien öppnade dörren för nästa steg mot EU-medlemskap för båda länderna. Dessutom gav EU sitt stöd för reformer i Bosnien och Hercegovina och Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring). EU stöder också försoningsarbetet och hjälper till att dämpa friktionen mellan länderna i området.

Turkiet

Året blev en utmaning för förbindelserna mellan EU och Turkiet på grund av den dramatiska försämringen av rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Turkiet. EU visade tydligt att unionen var villig att fortsätta en dialog med ett stabilt, demokratiskt och inkluderande Turkiet. Uttalandet från EU och Turkiet från 2016 gav fortsatta resultat, vilket framgick av de kraftigt minskade olagliga passagerna över Egeiska havet som även ledde till färre dödsfall.

Västra Europa

EU fortsatte att ha utmärkta förbindelser med de västeuropeiska länder som inte är medlemmar i EU, med Norge och Schweiz som några av EU:s viktigaste handels- och investeringspartner. Förbindelserna med EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge förbättrades och EU sökte också närmare förbindelser med Vatikanstaten i fråga om utrikespolitik och andra frågor.

Nordamerika och Latinamerika

EU samarbetade aktivt med den nya administrationen i USA, bland annat vid ett möte mellan ledare i Bryssel i maj under president Donald Trumps första utrikesresa. Det nära samarbetet om säkerhet, utrikespolitik – bland annat rörande Nordkorea, Ryssland, Syrien och Ukraina – och terroristbekämpning var fortsatt starkt och vitalt.

2017 var ett viktigt år i förbindelserna mellan EU och Kanada. Alla EU-medborgare kan nu resa utan visum till Kanada och ett frihandelsavtal med Kanada började tillämpas preliminärt i september.

I tider av förändring över hela Latinamerika fortsatte EU att arbeta för moderna och uppgraderade förbindelser med bland annat Chile, Kuba, Mexiko, handelsblocket Mercosur och länder i Västindien. EU utvecklade även sina förbindelser med regionen som helhet genom gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater på en rad områden som säkerhet, näringsliv, genderfrågor och parlamentariska förbindelser. Genom att bygga på många års partnerskap och samarbete fortsatte EU att stödja freden i Colombia.

Kina

Under toppmötet mellan EU och Kina i Bryssel i juni gjordes betydande framsteg på områden som geografiska beteckningar, tullsamarbete, statligt stöd och åtagandet att genomföra Parisavtalet om klimatförändringar. Samtalen om utrikespolitik och regionala frågor fick ny intensitet genom samråd och diskussioner om Afrika, Centralasien, Afghanistan, Nordkorea och Syrien, vid sidan av terroristbekämpning och försvar. Att lyfta fram farhågor kring de mänskliga rättigheterna utgör alltjämt kärnan i EU:s förbindelser med Kina.

Asien och Stillahavsområdet

Sydostasiatiska nationers förbund

2017 var det 40 år sedan de officiella förbindelserna mellan EU och Sydostasiatiska nationers förbund inleddes. Samarbetsområdena för perioden 2018–2022 fastställdes i augusti på toppmötet i Manila, Filippinerna, och omfattar säkerhet, handel, hållbar utveckling och kontakter mellan människor.

Mellanöstern

Iran

Stora framsteg gjordes i förbindelserna mellan EU och Iran under året, särskilt i fråga om handel och investeringar, energi, miljö, utbildning, forskning, civilt kärntekniskt samarbete, humanitärt bistånd och mänskliga rättigheter. Detta skedde tack vare att de kärnteknikrelaterade sanktionerna har upphävts. Dessutom har en regelbunden dialog etablerats med Iran för ett konstruktivt samtal om regionala frågor och för att främja metoder för lösningar på regionala kriser.

Fredsprocessen i Mellanöstern, Israel och de ockuperade palestinska områdena

Tvåstatslösningen hotas alltmer på grund av utvecklingen i regionen. Det saknas bland annat signifikanta framsteg i den interna palestinska försoningsprocessen och den israeliska regeringen har ökat bosättningsverksamheten på de ockuperade palestinska områdena, inklusive östra Jerusalem. I december bekräftade dock Europeiska rådet på nytt att EU står bakom en tvåstatslösning. De första stegen mot en intern palestinsk försoning togs i slutet av året. EU inledde en översyn av formerna för sitt åtagande på plats för att försäkra sig om att de leder fram till en tvåstatslösning.

EU och medlemsländerna, Norge och Schweiz enades om en europeisk gemensam strategi 2017–2020 för finansiellt stöd till Palestina, det första gemensamma biståndsprogrammet i EU:s södra grannskap.

Syrien

Krisen i Syrien engagerade EU och det internationella samfundet under hela året. I april var EU med och ledde givarkonferensen i Bryssel om stöd till framtiden för Syrien och för regionen. Deltagarna förband sig att avsätta 5,6 miljarder euro under 2017 för att få bukt med krisen. EU står redo att stödja en återuppbyggnad, men inte förrän parterna i Syrien har nått en hållbar och inkluderande politisk lösning på konflikten.

Förbindelserna mellan EU och Afrika

EU är Afrikas viktigaste handels- och investeringspartner. Dessutom är unionen den största givaren av officiellt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till kontinenten. Det femte toppmötet mellan Afrikanska unionen och EU i Abidjan, Elfenbenskusten, i november var inriktat på satsningar på Afrikas allt yngre befolkning. EU ser också fram emot att samarbeta med kontinenten om ramarna för det framtida avtal som ska ersätta Cotonouavtalet.

Migration: den mänskliga dimensionen är vägledande för EU:s strategi

Migration stod högt på EU:s agenda under hela året med ett starkt fokus på den mänskliga dimensionen. Antalet personer som korsade Medelhavet och Sahara sjönk avsevärt under året. Detta har sin grund i ökat samarbete och samordning mellan EU och afrikanska partnerländer och internationella organisationer, och i samordningen med medlemsländerna. Dessutom fortsatte EU:s marina insats i Medelhavet, Sophia, att bekämpa smuggling och utbilda Libyens kustbevakning. EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika har redan mobiliserat nästan 3,2 miljarder euro för att skapa jobb, öka kompetensen, stärka migrationshanteringen och förbättra säkerhetsförhållandena i länder som då kan bygga upp sin ekonomi och skapa andra möjligheter som minskar migrationens drivkrafter.

Sedan partnerskapsramen för migration lanserades har flera påtagliga resultat uppnåtts i de fem prioriterade länderna söder om Sahara: Etiopien, Mali, Niger, Nigeria och Senegal. En stor del av detta arbete beskrivs i den lägesrapport som lades fram under 2017 av EU:s utrikesrepresentant och kommissionens vice ordförande Federica Mogherini.

Hållbar utveckling

EU är världens största givare av utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd. EU:s hjälp handlar inte om välgörenhet utan om att investera i människor. Enbart EU-kommissionen kommer att bidra med 31 miljarder euro i officiellt utvecklingsbistånd till Afrika mellan 2014 och 2020.

EU visade fortsatt engagemang och ledarskap i genomförandet av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att underteckna ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling. Arbetet med att omsätta denna nya strategi i praktiken fick ett välkommet uppsving med lanseringen av den nya europeiska externa investeringsplanen vars mål är att generera upp till 44 miljarder euro extra investeringar i Afrika och Europas grannländer.

Den externa investeringsplanen: Ett nytt sätt att stödja Afrika och grannskapsländerna

Den externa investeringsplanen som togs fram 2017 tar ett nytt grepp på EU:s utvecklingsbistånd. Ett centralt inslag är den europeiska fonden för hållbar utveckling, som inrättades den 28 september.

Planen kommer att uppmuntra till investeringar i Afrika och länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Detta i sin tur främjar tillväxt för alla, nya jobb och hållbar utveckling och kommer därmed också att tackla några av de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration. Med mer än 4,1 miljarder euro från EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden väntas planen mobilisera över 44 miljarder euro i investeringar till 2020. Kommissionen har även uppmanat medlemsländerna och andra parter att bidra.

Under 2017 startade EU också ett initiativ och avsatte 500 miljoner euro tillsammans med FN för att stoppa alla former av våld mot kvinnor och flickor.

Kommissionens föreslog att EU skulle få nytt mandat att inleda formella förhandlingar om ett förnyat partnerskap med AVS-länderna efter 2020.

Aid for Trade-policyn från 2007 omarbetades i riktning mot en bredare strategi som bygger på handelns betydelse för hållbar utveckling och syftar till att öka utvecklingseffekterna av de ekonomiska förbindelserna med partnerländerna.

EU försvarar de mänskliga rättigheterna

Under året bekräftade EU på nytt sin roll som ledande aktör i människorättsfrågor på den globala arenan. I juni publicerade EU en halvtidsutvärdering av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019). Utvärderingen visar vilka områden EU bör koncentrera sina insatser på när det gäller mänskliga rättigheter i länder utanför EU under handlingsplanens återstående år.

I överensstämmelse med den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik gav EU sitt starka stöd för att skapa gynnsamma förutsättningar för icke-statliga organisationer och människorättsförsvarare genom dialoger, ekonomiskt stöd till mänskliga rättigheter och multilaterala forum. Det civila samhället utsattes för press världen över under hela året. EU fortsatte att bestämt motsätta sig alla omotiverade inskränkningar av rätten till föreningsfrihet och friheten att delta i fredliga sammankomster.

Säkerhet och försvar

EU agerade snabbt under 2017 när det gäller genomförandet av den globala strategin på säkerhets- och försvarsområdet. Den första gemensamma ledningscentralen för EU:s militära utbildningsuppdrag och rådgivande uppdrag inrättades. Ett europeiskt kompetenscentrum för bättre analyser och ökad kapacitet att motverka hybridhot lanserades (efter det gemensamma meddelandet 2016 från kommissionen och EU:s utrikesrepresentant) och samarbetet med Nato utökades.

I juni inrättade EU-kommissionen den europeiska försvarsfonden, som kommer att satsa 90 miljoner euro på forskning och 500 miljoner euro på utveckling av försvarsmateriel och försvarsteknik till 2020. Genom fonden kommer EU:s budget att för första gången användas för stöd till försvarsrelaterade projekt. På så sätt kan länderna minska risken för överlappningar och utnyttja resurserna effektivare genom samarbete inom forskning, utveckling och gemensamma anskaffningar.

De första ansökningsomgångarna har utlysts och de första helfinansierade forskningsprojekten kungjordes före slutet av 2017 på områdena obemannade system och soldatsystem. Kommissionen förslog också ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram som kan utnyttja 500 miljoner euro från EU:s budget för att medfinansiera industriell försvarsmateriel och försvarsteknik under utvecklingsfasen, exempelvis prototyper.

I december, endast ett halvår efter att kommissionen lagt fram förslaget, enades Europeiska unionens råd om en allmän riktlinje. Arbete pågår nu i Europaparlamentet och den europeiska försvarsfonden är på väg att kunna stödja de första projekten från 2019.

Ledarna från 25 medlemsländer såg ett behov av mer samordning och samarbete på säkerhets- och försvarsområdet och inledde i december ett permanent strukturerat samarbete inom säkerhet. Genom samarbetet får de länder som vill och kan en möjlighet att tillsammans utveckla försvarskapacitet, investera i gemensamma projekt, och öka den operativa beredskapen hos sina försvarsmakter. De har kommit överens om 17 samarbetsprojekt, bland annat om snabbinsatsstyrkor och ömsesidig hjälp i fråga om cybersäkerhet, militär katastrofberedskap, uppgradering av sjöfartsskyddet, uppbyggnad av en europeisk medicinsk insatsstyrka och inrättande av ett EU-omfattande kompetenscentrum för utbildningsuppdrag.

Dessutom informerar medlemsländerna för första gången varandra om sina försvarsutgiftsplaner för att lättare identifiera brister, dra åt samma håll och skapa stordriftsfördelar genom den samordnade årliga försvarsöversikten.

Hantering av humanitära kriser och nödlägen

Under 2017 avsatte EU mer än 1,8 miljarder euro till humanitärt bistånd och civilskydd. 120 miljoner människor i över 80 länder försågs med hjälp till mat, boende, utbildning, skydd och hälso- och sjukvård. EU finansierade humanitärt bistånd i världens alla större konfliktområden, från Irak och Syrien till Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Jemen.

Under årets lopp tvångsförflyttades mer än 65,6 miljoner människor på grund av konflikter och krig. Ungefär 90 % av EU:s årliga budget för humanitärt bistånd gick till projekt som hjälper dessa flyktingar i 56 olika länder. Dessutom ökade EU sina insatser mot svält och hungersnöd som hotar att drabba miljontals människor i Nigeria, Somalia, Sydsudan och Jemen genom att anslå 326 miljoner euro till dessa länder under 2017.

EU hjälpte flyktingar och migranter i Grekland genom kontantstöd och hyresbostäder via nödbiståndsprogrammet för integrering och boende. Det sociala nödskyddsnätet, EU:s största humanitära program någonsin, har hjälpt mer än 1,1 miljoner av de mest utsatta flyktingarna i Turkiet att tillgodose sina grundläggande behov genom att ge dem förbetalda betalkort.

Under 2017 gav EU mer än 6 % av sin humanitära biståndsbudget till utbildningsprogram för barn i humanitära krissituationer, jämfört med 1 % under 2015.

Genom civilskyddsmekanismen tillhandahåller och samordnar EU också nödhjälp till katastrofdrabbade områden i Europa och på andra håll i världen. Mekanismen aktiverades 32 gånger under året, bland annat vid skogsbränder i Europa, översvämningar i Peru och orkaner i Västindien.

Multilateralt samarbete

EU hade ett nära samarbete med FN under hela året och stöttade FN:s nye generalsekreterare António Guterres och hans tre prioriteringar: förebyggande av konflikter, hållbar utveckling och reformer av FN. Tillsammans är EU och medlemsländerna den största finansiella givaren till FN-systemet. I linje med sin globala strategi förespråkade EU starkare globala styrelseformer, konfliktförebyggande och fred och genomförande av de centrala överenskommelserna om klimatförändring och hållbar utveckling.

Samarbetet mellan EU och Nato fortsatte av öka under 2017. Det grundar sig på Warszawadeklarationen från 2016 om ömsesidigt samarbete inför gemensamma hot och utgör en väsentlig pelare i EU:s arbete för att stärka Europas säkerhet och försvar inom ramen för den globala strategin. Under hösten hölls för första gången parallella och samordnade övningar.

En agenda för ett bättre EU

I sitt tal om tillståndet i unionen 2016 lade Jean-Claude Juncker fram en positiv agenda för ”ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum”, vilket välkomnades av Europaparlamentet och ledarna för EU-27 på toppmötet i Bratislava i Slovakien i september 2016.

Arbetet i den riktningen fortsatte under 2017. Den 1 mars lade kommissionen fram sin vision för ett framtida EU med 27 länder i en vitbok om EU:s framtid. I vitboken beskrivs EU:s viktigaste utmaningar och möjligheter de närmaste tio åren och fem scenarier för hur EU skulle kunna utvecklas fram till 2025 beroende på vilken väg man väljer. Kommissionen lade också fram fem diskussionsunderlag för att inleda debatten om de frågor som mest kan påverka EU:s framtid:

• EU:s sociala dimension
• Hur vi bemöter globaliseringen
• En fördjupad ekonomisk och monetär union
• EU:s framtida försvar
• EU:s finanser i framtiden

Den 25 mars samlades ledarna för EU-27 i Rom för att fira 60-årsdagen av Romfördraget som lade grunden till Europeiska ekonomiska gemenskapen, föregångaren till dagens EU. De förnyade också sina löften till unionen. I Romförklaringen som antogs i samband med firandet beskriver ländernas ledare en gemensam vision om att ”göra Europeiska unionen starkare och mer motståndskraftig genom ännu större enighet”.

Det är nu ett gyllene tillfälle att inleda en bredare reform av EU. Tillsammans med Europaparlamentet och medlemsländerna inledde kommissionen en rad debatter om unionens framtid i hela EU. Ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén anordnade också nationella och regionala debatter i medlemsländerna. Diskussionerna kommer att fortsätta i parlament, städer och regioner och avslutas med ett särskilt toppmöte mellan ledarna för EU-27 den 9 maj 2019 i Sibiu, Rumänien.

Färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU

I sitt tal om tillståndet i unionen i september 2017 lade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker fram sin syn på hur EU kan utvecklas till 2025. För att styra reformerna föreslog han en färdplan för ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU. Kommissionen antog sedan en rad konkreta initiativ om handel, kontroll av investeringar, it-säkerhet, industri, data och demokrati. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och förste vice ordförande Frans Timmermans föreslog nya regler om finansieringen av politiska partier och politiska stiftelser för att se till att finansieringen bättre speglar de demokratiska valen till Europaparlamentet genom ökad insyn, stärkt demokratisk legitimitet och bättre efterlevnad.

Med utgångspunkt i den förnyade optimismen och ambitionen innehåller färdplanen dels insatser som ska genomföras innan kommissionens femåriga mandatperiod löper ut, dels mer långsiktiga initiativ för att forma EU fram till 2025. Milstolpar längs vägen är bland annat en trovärdig utvidgningsstrategi för kandidatländerna på västra Balkan, en budget som gör att EU kan infria sina högt ställda mål och ett förslag till en europeisk ekonomi- och finansminister.

För att slutföra arbetet med Jean-Claude Junckers tio politiska prioriteringar och bidra till att forma det framtida EU har kommissionen lagt fram ett arbetsprogram för 2018 med flera viktiga initiativ. Arbetsprogrammet har tagits fram i samråd med Europaparlamentet och Europeiska unionens råd inom ramen för det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. EU:s ledare enades också om den nya ledaragendan som ska styra Europeiska rådets arbete till 2019, då den nuvarande budgetperioden löper ut.

Kommissionens arbetsprogram innehåller konkreta förslag om att genomföra handlingsplanen för den cirkulära ekonomin som ska stimulera jobb och tillväxt och om att fullborda den digitala inre marknaden, energiunionen, kapitalmarknadsunionen, den ekonomiska och monetära unionen, bankunionen och säkerhetsunionen.

Före årsskiftet hade flera av färdplanens åtgärder gett resultat. I september hölls ett toppmöte om digitala frågor i Estlands huvudstad Tallinn, där EU-länderna enades om att fullborda den digitala inre marknaden senast 2018. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som ska skapa rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem, godkändes på ett toppmöte i Göteborg i november. I december lade kommissionen fram en färdplan för att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen med konkreta åtgärder som ska vidtas de kommande 18 månaderna. Kommissionen föreslog också en politisk färdplan om att anta ett övergripande migrationspaket i juni 2018. På toppmötet One Planet i Paris, två år efter Parisavtalet om klimatförändringar, lovade EU att öka sin klimatfinansiering.

Europaparlamentet

Den 17 januari 2017 valdes Antonio Tajani till ny ordförande för Europaparlamentet. Under året behandlade parlamentet bland annat förslaget om att förlänga och förstärka Europeiska fonden för strategiska investeringar, tillgänglighetskrav för produkter och tjänster, vapenkontroll och åtgärder mot terrorism, reformer av systemen för asyl och laglig migration, smarta gränser och registrering av in- och utresor, reformer av upphovsrätten och telekommarknaden, åtgärder mot geoblockering, reformer av EU:s system för utsläppshandel, nya regler om energieffektivitet och elmarknaden.

Många framstående personer besökte parlamentet under 2017, bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres. Österrikes president Alexander Van der Bellen och Tysklands president Frank-Walter Steinmeier valde båda Europaparlamentet för ett av sina första officiella besök. Kanadas premiärminister Justin Trudeau och Moussa Faki Mahamat, ordförande för Afrikanska unionens kommission, talade också inför parlamentet.

Europeiska rådet

Donald Tusk omvaldes till ordförande för Europeiska rådet från den 1 juni 2017 till den 30 november 2019.

Europeiska rådet höll i februari ett informellt möte i Maltas huvudstad Valletta för att diskutera de yttre aspekterna av migration och den centrala Medelhavsrutten. Europeiska rådets vårmöte handlade främst om ekonomi, särskilt den inre marknaden och handelsfrågor.

Den 29 mars meddelade Storbritannien formellt sin avsikt att lämna EU och Europeiska atomenergigemenskapen i enlighet med artikel 50 i EU-fördraget. En månad senare träffades de övriga 27 medlemsländerna på ett särskilt möte i Europeiska rådet och antog politiska riktlinjer för EU:s strategi för brexitförhandlingarna. Målet var att i en första förhandlingsrunda enas om villkoren för ett utträde under ordnade former, innan man går vidare till den andra etappen och når en samsyn om de framtida förbindelserna. I maj antog rådet (allmänna frågor) ett beslut om att omsätta riktlinjerna i detaljerade förhandlingsdirektiv och ge kommissionen befogenhet att förhandla med Storbritannien för EU:s räkning. Förhandlingarna startade i början av juni under ledning av chefsförhandlare Michel Barnier, som leder kommissionens arbetsgrupp för brexitförhandlingarna.

I juni upprepades åtagandet att stärka EU:s samarbete i säkerhets- och försvarsfrågor och ledarna enades om behovet av att inleda ett inkluderande och omfattande permanent strukturerat samarbete.

Vid sitt ordinarie sammanträde i oktober diskuterade Europeiska rådet migration, den digitala ekonomin, säkerhet, försvar och yttre förbindelser. EU:s ledare utvärderade också arbetet med Bratislavaagendan och godkände den nya ledaragendan som ska styra Europeiska rådets arbete till 2019, då den nuvarande budgetperioden löper ut. Vid Europeiska rådets oktobermöte diskuterade 27 medlemsländer också förhandlingarna om Storbritanniens utträde. Slutsatsen var att man inte nått tillräckliga framsteg. Europeiska rådet uppmanade de 27 länderna och EU:s förhandlare att inleda interna förberedande diskussioner om eventuella övergångsbestämmelser och en ram för framtida förbindelser med Storbritannien.

Ett annat informellt möte mellan stats- och regeringscheferna hölls i Göteborg i november för att diskutera utbildning och kultur. Inför mötet lade kommissionen fram sitt meddelande om att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur med målet att skapa ett europeiskt område för utbildning. Detta första sociala toppmöte på 20 år gav EU:s ledare möjlighet att bekräfta sin ambition att stärka EU:s sociala dimension och att diskutera framtiden för utbildning och kultur. Under toppmötet undertecknade parlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som ska skärpa EU:s regler och lagstiftning i sociala frågor, skapa effektivare rättigheter för medborgarna och bidra till rättvisa och välfungerande arbetsmarknader och välfärdssystem.

Vid årets sista sammanträde i december återkom Europeiska rådet till försvarsfrågor, den sociala agendan, utbildning och kultur. Man välkomnade starten för det permanenta strukturerade samarbetet och slog fast prioriteringar för att bygga vidare på resultaten från toppmötet i Göteborg. Inom ramen för ledaragendan diskuterade stats- och regeringscheferna både yttre och inre aspekter av migration. Under ett eurotoppmöte med alla EU-länder (utom Storbritannien) diskuterades också den ekonomiska och monetära unionen och bankunionen. De 27 länderna möttes också för att anta riktlinjer som bekräftade kommissionens bedömning att tillräckliga framsteg gjorts i den första etappen av utträdesförhandlingarna med Storbritannien för att man skulle kunna gå vidare till den andra etappen om övergångsbestämmelser och framtida förbindelser.

Europeiska unionens råd

Malta och Estland höll i det roterande ordförandeskapet i rådet för första gången. Under det första halvåret fokuserade Malta på migration, säkerhet, social delaktighet, den inre marknaden och EU:s grannskaps- och havspolitik. Under det andra halvåret tog Estland särskilt upp digitala frågor och innovation.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén

Under 2017 deltog Ekonomiska och sociala kommittén aktivt i debatten om EU:s framtid genom att anta en resolution om kommissionens vitbok och hålla nationella debatter i medlemsländerna. I juni stod kommittén också värd för de årliga civilsamhällesdagarna, då civilsamhället framförde sina synpunkter på EU:s framtid.

Karl-Heinz Lambertz valdes till ordförande för Europeiska regionkommittén i juli 2017. Under året anordnade kommittén en rad lokala möten med allmänheten om EU:s framtid, vilket kulminerade i 29 evenemang i alla medlemsländer under den europeiska veckan för regioner och städer i oktober. Regionkommittén stod också värd för den åttonde europeiska konferensen om offentlig kommunikation, som handlade om hur regeringarna bättre kan kommunicera med allmänheten och öka kunskapen om EU:s politik.

Arbetet med agendan för bättre lagstiftning

När Junckerkommissionen tillträdde år 2014 ville man inrikta sig på frågor där ett EU-initiativ är den bästa lösningen och där nationella eller lokala insatser inte fungerar lika bra. Antalet initiativ i de årliga arbetsprogrammen har därför minskat med mer än 80 % jämfört med läget under tidigare kommissioner. För att nå bättre resultat och bättre tillgodose allmänhetens önskemål har kommissionen ökat insynen i sitt beslutsfattande och lyssnar nu mer på människor genom de samråd och återkopplingsverktyg som används vid varje steg i besluts- och lagstiftningsprocessen.

Agendan för bättre lagstiftning handlar om att ta fram och utvärdera EU:s lagar och initiativ på ett öppet sätt, med utgångspunkt i olika underlag och synpunkter från allmänheten och berörda parter.

Bättre lagstiftning ska genomsyra allt arbete vid kommissionen, så att EU bara gör vad som behövs och gör det bra. Det betyder att man bara kommer att lägga fram ett begränsat antal prioriterade initiativ varje år och se till att EU:s hela regelverk fyller sin funktion genom att vid behov ändra, upphäva och förenkla lagar. Alla kan bidra till förenklingsarbetet och framföra synpunkter på hur man kan förbättra EU:s lagar.

Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) ska kartlägga hur man kan förenkla lagstiftningen och minska onödiga kostnader. Varje gång kommissionen föreslår att en lag ska ses över kontrollerar den om det går att förenkla lagen och avskaffa onödiga kostnader. Resultaten inom Junckerkommissionens tio olika politiska prioriteringar kan följas genom resultattavlan för Refit, som också visar hur kommissionen har beaktat rekommendationer från experter och intressenter, den så kallade Refitplattformen. Hittills har plattformen antagit 69 yttranden med hjälp av 280 förslag från allmänheten om hur EU:s lagar kan bli mer effektiva och ändamålsenliga.

Nämnden för lagstiftningskontroll är ett oberoende organ som kontrollerar kvaliteten på konsekvensbedömningar och utvärderingar. Under 2017 fortsatte nämnden sitt arbete för att stärka övervakning, kvantifiering och vägledning och utveckla informationsverksamhet med andra institutioner och övervakningsorgan.

Kommissionens arbetsprogram för 2018 åtföljdes av meddelandet ”Genomförandet av agendan för bättre lagstiftning – Bättre lösningar för bättre resultat”, där kommissionen bedömer resultaten hittills och föreslår fler åtgärder. Mer omfattande kontakter med allmänheten, systematisk utvärdering, konsekvensanalyser av hög kvalitet och förstärkt kontroll av lagstiftningens ändamålsenlighet har lett till bättre bedömningar av nya förslag och befintlig lagstiftning. Därigenom har både beslutsfattare och berörda parter lättare kunnat argumentera på grundval av bevis och förväntade effekter.

Arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och att ”göra mindre men göra det effektivare”

För att fullfölja arbetet med agendan för bättre lagstiftning inrättade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker den 14 november 2017 en arbetsgrupp för subsidiaritet, proportionalitet och att ”göra mindre men göra det effektivare”. Arbetsgruppen leds av kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och ska ge rekommendationer om hur man bättre tillämpar subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna för att se till att EU agerar endast om det tillför något. Man vill se till att besluten fattas så nära medborgarna som möjligt – på nationell, regional eller lokal nivå – såvida det inte är effektivare med EU-insatser. Man ser också till att lagstiftningen inte går längre än vad som är motiverat. Arbetsgruppen har kartlagt på vilka områden det är effektivast med nationella åtgärder och hur de regionala och lokala myndigheterna kan bli mer delaktiga i att besluta om och genomföra EU-politiken.

Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning

Under 2017 har parlamentet, rådet och kommissionen tillämpat det nya interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. Avtalet antogs 2016 och de tre institutionerna enades sedan för första gången någonsin om en gemensam förklaring med 58 lagstiftningsprioriteringar för 2017. Initiativen handlade om sysselsättning, tillväxt och investeringar, EU:s sociala dimension, EU:s säkerhets- och migrationspolitik, den digitala inre marknaden och en långtgående energi- och klimatpolitik.

Av de 58 initiativen hade 28 lagts fram före årsskiftet, efter Europaparlamentets och rådets godkännande. Ett förslag handlar om att förlänga och förstärka Europeiska fonden för strategiska investeringar och ett annat om nya regler för att förhindra penningtvätt. Siffran omfattar initiativ som man enats om politiskt och där lagstiftningsförfarandet formellt kommer att slutföras i början av 2018.

I december gick ordförandena för de tre institutionerna igenom resultaten som hade uppnåtts och enades om ytterligare 31 prioriteringar att samarbeta om för att ta itu med de stora utmaningar som väntar. Med 18 månader fram till nästa val till Europaparlamentet visar denna effektiva metod för att fastställa prioriteringar att EU kan leverera resultat när och där det gör mest nytta.

Under året har kommissionen inlett formella förhandlingar med parlamentet och rådet om ett omfattande lagförslag för att anpassa mer än 160 befintliga EU-rättsakter till Lissabonfördraget. Reglerna måste bland annat uppdateras så att de genomförs på ett enhetligt sätt i medlemsländerna och anpassas till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

Dessutom började de tre institutionerna förhandla om kriterier som ska göra det lättare att skilja mellan delegerade akter och genomförandeakter – de två typer av befogenheter som anges i Lissabonfördraget. Tillsammans tog de fram ett interinstitutionellt register för delegerade akter, som öppnade den 12 december. Registret innehåller fullständig information om de delegerade akterna och de olika etapperna.

Kontroll av EU-rättens tillämpning

För att invånare och företag ska kunna dra full nytta av EU-lagstiftningen måste medlemsländerna införliva EU:s direktiv i sin nationella lagstiftning inom de tidsfrister som de förbundit sig till. De måste också tillämpa EU-reglerna korrekt.

I juli antog kommissionen sin årsrapport om kontrollen av EU-rättens tillämpning under 2016. Enligt rapporten ökade det totala antalet pågående överträdelseförfaranden med 21 % jämfört med föregående år. I slutet av 2017 pågick över 1 500 överträdelseförfaranden mot de 28 EU-länderna, jämfört med 1 300 i slutet av 2013.

I linje med sitt meddelande ”EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning” från december 2016 stärkte kommissionen sina insatser för att se till att EU-reglerna tillämpas, genomförs och följs. Kommissionen kommer bland annat att utnyttja möjligheten att bötfälla länder som inte införlivar ett direktiv i sin nationella lagstiftning inom den överenskomna tidsfristen.

Fler möjligheter för allmänheten att påverka EU:s lagar

Som ett led i agendan för bättre lagstiftning finns det nu fler möjligheter för allmänheten att bidra till EU:s lagstiftningsarbete. I februari 2017 öppnade en ny portal för bättre lagstiftning, där allmänheten och berörda parter kan framföra sina synpunkter under alla steg i beslutsprocessen. Man kan lämna synpunkter på nya initiativ, från de första idéerna i färdplanerna till det färdiga lagförslaget. Synpunkterna läggs omedelbart ut på nätet så att alla kan ta del av dem. Under året hade portalen nästan en halv miljon besökare.

Insyn, öppenhet och ansvar

Kommittéförfarande

För att bidra till mer insyn och tydligare ansvar har EU-kommissionen föreslagit en reform av kommittéförfarandet, som är ett sätt för EU-länderna att kontrollera hur kommissionen genomför EU-lagstiftningen. Reformen innebär att länderna måste inta tydliga ståndpunkter, och därmed ta ett större politiskt ansvar, när de har ombetts yttra sig om känsliga beslut.

EU:s gemensamma öppenhetsregister

Mer än 11 500 organisationer har registrerat sig i EU:s öppenhetsregister. Över 7 000 av dem har tillkommit sedan kommissionen i november 2014 antog nya regler som gjorde det obligatoriskt att registrera sig för att få ett möte med de viktigaste beslutsfattarna.

Under 2016 lade kommissionen fram ett förslag om ett obligatoriskt öppenhetsregister för parlamentet, kommissionen och, för första gången, rådet. Syftet är att skapa ett stabilt system och ställa höga krav på öppenhet i de tre institutionerna. Parlamentet och rådet antog sina förhandlingsmandat 2017 och förhandlingarna kommer att starta i början av 2018.

En ny uppförandekod för kommissionärerna

En ny uppförandekod med nya normer och skärpta etiska regler för kommissionärerna ska enligt planerna träda i kraft i februari 2018, efter samrådet med parlamentet.

Tillgång till handlingar

I september antog kommissionen sin rapport om tillgång till handlingar 2016. Den visar att privatpersoner och organisationer aktivt utnyttjar denna rättighet, som är ett viktigt verktyg för ökad öppenhet. Det kom in över 6 000 ursprungliga ansökningar om tillgång till handlingar, som lämnades ut helt eller delvis i drygt 81 % av fallen.

Kontroll av EU-budgeten

Efter en positiv rekommendation från rådet beviljade Europaparlamentet i april kommissionen ansvarsfrihet för budgetgenomförandet under 2015.

I juli lade kommissionen fram sitt paket med integrerad finansiell rapportering om EU:s budget 2016 med alla rapporter om EU:s intäkter, utgifter, budgetförvaltning och resultat. Rapporterna visar att EU:s budget gav resultat i enlighet med kommissionens prioriteringar och genomfördes korrekt. För tionde året i rad godkände Europeiska revisionsrätten EU:s årsredovisning och anser att den ger en rättvisande bild. Dessutom upptäckte revisionsrätten färre fel på utgiftssidan än de föregående tre åren, och utfärdade för första gången ett uttalande med reservation (och inte med avvikande mening) om den uppskattade felprocenten. För ungefär hälften av EU:s utgifter nådde felprocenten inte ens en väsentlig felnivå. På intäktsidan hittades inga fel.

Nationella parlament

I juni publicerades två årsrapporter för 2016: en om subsidiaritet och proportionalitet och en om förbindelserna mellan kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionen tog emot sammanlagt 576 yttranden från nationella parlament under 2017, inklusive 53 motiverade yttranden enligt systemet för subsidiaritetsprövning enligt vilka kommissionens förslag till rättsakter stred mot subsidiaritetsprincipen. Kommissionen fortsatte att stärka sina förbindelser med de nationella parlamenten. Under året träffade kommissionärerna nationella parlamentsledamöter 217 gånger vid besök antingen i medlemsländerna eller i Bryssel. Kommissionärerna deltog också i olika interparlamentariska sammanträden och andra evenemang där de fick tillfälle att träffa nationella parlamentsledamöter.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen utreder klagomål om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ. Under 2016 utreddes bland annat horisontella frågor som uppförandekoden för kommissionens ledamöter, den tillfälliga etiska kommittén, utnämningen av kommissionens särskilda rådgivare, insynen i och sammansättningen av kommissionens expertgrupper och hanteringen av klagomål om överträdelser inom ramen för EU Pilot. Utredningarna gällde även specifika ärenden om upphandling, kontraktstilldelning, försenade betalningar, enskilda personalärenden och tillgång till handlingar.

EU:s medborgarinitiativ

Kommissionen registrerade åtta nya initiativ under året och bekräftade att initiativet om glyfosat fått tillräckligt många underskrifter. I september, i samband med talet om tillståndet i unionen, lade kommissionen fram ett förslag om förenklade regler för EU:s medborgarinitiativ så att fler kan lägga fram initiativ. Målet med översynen är att det verkligen ska bli ett verktyg som främjar den demokratiska debatten och ger allmänheten möjlighet att påverka EU-politiken.

Som svar på initiativet Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel åtog sig kommissionen den 12 december att lägga fram ett lagförslag under 2018 för att ytterligare förbättra insynen i och kvaliteten på de studier som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet använder vid sin vetenskapliga bedömning av ämnen. När det gäller förslaget att förbjuda glyfosat ansåg EU att ett förbud varken är vetenskapligt eller juridiskt motiverat.

Medborgardialoger

Under hela 2017 fortsatte kommissionen att föra diskussioner med allmänheten genom medborgardialoger. Kommissionens ordförande, vice ordförande och övriga kommissionärer deltog under året i 156 dialoger tillsammans med en rad EU-parlamentariker och politiker i de olika EU-länderna. Dessutom hölls ytterligare 161 medborgardialoger med högre tjänstemän från kommissionen.

Några av höjdpunkterna var dialogerna med kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Sloveniens premiärminister Miro Cerar i Ljubljana (Slovenien) i mars, dagen efter att vitboken om EU:s framtid antogs, med kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm i maj för att uppmärksamma Europadagen och med EU:s utrikeschef och kommissionens vice ordförande Federica Mogherini och Maltas premiärminister Joseph Muscat i Rom i samband med 60-årsfirandet av Romfördraget.

I september deltog Europaparlamentets talman Antonio Tajani och kommissionären Tibor Navracsics i en medborgardialog i den italienska staden Norcia, medan kommissionären Corina Crețu och Europeiska regionkommitténs ordförande Karl-Heinz Lambertz, deltog i en dialog i Bukarest i Rumänien.

Årets 317 medborgardialoger gav allmänheten och beslutsfattarna tillfälle att tala öga mot öga, och särskilt diskutera folks synpunkter på vitboken om EU:s framtid och andra frågor som de anser viktiga, till exempel ett socialt Europa, ungas samhällsengagemang och oron över att demokratin och sammanhållningen i EU hotas av populisterna. Dialogerna ägde rum i 160 städer i 27 EU-länder. Över 50 000 personer deltog direkt och ytterligare 193 000 personer följde nio medborgardialoger på Facebook.